-
-
Ett Svenskt Bibeln (1917) -
-
1
|Eclesiastés 2:1|
Jag sade i mitt hjärta: »Välan, jag vill pröva huru glädje kommer dig, gör dig nu goda dagar.» Men se, också detta var fåfänglighet.
-
2
|Eclesiastés 2:2|
Jag måste säga om löjet: »Det är dårskap», och om glädjen: »Vad gagnar den till?»
-
3
|Eclesiastés 2:3|
I mitt hjärta begrundade jag huru jag skulle pläga min kropp med vin -- allt under det att mitt hjärta ägnade sig åt vishet -- och huru jag skulle hålla fast vid dårskap, till dess jag finge se vad som vore bäst för människors barn att göra under himmelen, de dagar de leva.
-
4
|Eclesiastés 2:4|
Jag företog mig stora arbeten, jag byggde hus åt mig, jag planterade vingårdar åt mig.
-
5
|Eclesiastés 2:5|
Jag anlade åt mig lustgårdar och parker och planterade i dem alla slags fruktträd.
-
6
|Eclesiastés 2:6|
Jag anlade vattendammar åt mig för att ur dem vattna den skog av träd, som växte upp.
-
7
|Eclesiastés 2:7|
Jag köpte trälar och trälinnor, och hemfödda tjänare fostrades åt mig; jag fick ock boskap, fäkreatur och får, i större myckenhet än någon som före mig hade varit i Jerusalem.
-
8
|Eclesiastés 2:8|
Jag samlade mig jämväl silver och guld och allt vad konungar och länder kunna äga; jag skaffade mig sångare och sångerskor och vad som är människors lust: en hustru, ja, många.
-
9
|Eclesiastés 2:9|
Så blev jag stor, allt mer och mer, större än någon som före mig hade varit i Jerusalem; och under detta bevarade jag ändå min vishet.
-
10
|Eclesiastés 2:10|
Intet som mina ögon begärde undanhöll jag dem, och ingen glädje nekade jag mitt hjärta. Ty mitt hjärta fann glädje i all min möda, och detta var min behållna del av all min möda.
-
-
Sugerencias
Haga clic para leer Juan 14-15