-
-
Ett Svenskt Bibeln (1917)
-
-
21
|Gálatas 1:21|
Därefter for jag till Syriens och Ciliciens bygder.
-
22
|Gálatas 1:22|
Men för de kristna församlingarna i Judeen var jag personligen okänd.
-
23
|Gálatas 1:23|
De hörde allenast huru man sade: »Han som förut förföljde oss, han förkunnar nu evangelium om den tro som han förr ville utrota.»
-
24
|Gálatas 1:24|
Och de prisade Gud för min skull.
-
1
|Gálatas 2:1|
Efter fjorton års förlopp for jag sedan åter upp till Jerusalem, åtföljd av Barnabas; jag tog då också Titus med mig.
-
2
|Gálatas 2:2|
Men det var på grund av en uppenbarelse som jag for dit. Och för bröderna där framlade jag det evangelium som jag predikar bland hedningarna; särskilt framlade jag det för de män som stodo högst i anseende -- detta av oro för att mitt strävande nu vore förgäves eller förut hade varit det.
-
3
|Gálatas 2:3|
Men icke ens Titus, min följeslagare, som var grek, blev nödgad att låta omskära sig.
-
4
|Gálatas 2:4|
Det var nämligen så, att några falska bröder hade kommit att upptagas i församlingen, dit de hade smugit sig in för att bespeja vår frihet, den som vi hava i Kristus Jesus, varefter de ville trälbinda oss.
-
5
|Gálatas 2:5|
Dock gåvo vi icke ens ett ögonblick vika för dem genom en sådan underkastelse; ty vi ville att evangelii sanning skulle bliva bevarad hos eder.
-
6
|Gálatas 2:6|
Och vad angår dem som ansågos något vara -- hurudana de nu voro, det kommer icke mig vid; Gud har icke anseende till personen -- så sökte icke dessa män, de som stodo högst i anseende, att pålägga mig några nya förpliktelser.
-
-
Sugerencias
Haga clic para leer Hebreos 1-3