-
-
Ett Svenskt Bibeln (1917) -
-
5
|Juan 12:5|
»Varför sålde man icke hellre denna smörjelse för tre hundra silverpenningar och gav dessa åt de fattiga?»
-
6
|Juan 12:6|
Detta sade han, icke därför, att han frågade efter de fattiga, utan därför, att han var en tjuv och plägade taga vad som lades i penningpungen, vilken han hade om hand.
-
7
|Juan 12:7|
Men Jesus sade: »Låt henne vara; må hon få fullgöra detta för min begravningsdag.
-
8
|Juan 12:8|
De fattiga haven I ju alltid ibland eder, men mig haven I icke alltid.»
-
9
|Juan 12:9|
Nu hade det blivit känt för den stora hopen av judarna att Jesus var där, och de kommo dit, icke allenast för hans skull, utan ock för att se Lasarus, som han hade uppväckt från de döda.
-
10
|Juan 12:10|
Då beslöto översteprästerna att döda också Lasarus.
-
11
|Juan 12:11|
Ty för hans skull gingo många judar bort och trodde på Jesus.
-
12
|Juan 12:12|
När dagen därefter det myckna folk som hade kommit till högtiden fick höra att Jesus var på väg till Jerusalem,
-
13
|Juan 12:13|
togo de palmkvistar och gingo ut för att möta honom och ropade: »Hosianna! Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn, han som är Israels konung.»
-
14
|Juan 12:14|
Och Jesus fick sig en åsnefåle och satte sig upp på den, såsom det är skrivet:
-
-
Sugerencias
Haga clic para leer Proverbios 20-24