-
-
Ett Svenskt Bibeln (1917) -
-
1
|Romanos 11:1|
Så frågar jag nu: Har då Gud förskjutit sitt folk? Bort det! Jag är ju själv en israelit, av Abrahams säd och av Benjamins stam.
-
2
|Romanos 11:2|
Gud har icke förskjutit sitt folk, som redan förut hade blivit känt av honom. Eller veten I icke vad skriften säger, där den talar om Elias, huru denne inför Gud träder upp mot Israel med dessa ord:
-
3
|Romanos 11:3|
»Herre, de hava dräpt dina profeter och rivit ned dina altaren; jag allena är kvar, och de stå efter mitt liv»?
-
4
|Romanos 11:4|
Och vad får han då för svar av Gud? »Jag har låtit bliva kvar åt mig sju tusen män, som icke hava böjt knä för Baal.»
-
5
|Romanos 11:5|
Likaså finnes ock, i den tid som nu är, en kvarleva, i kraft av en utkorelse som har skett av nåd.
-
6
|Romanos 11:6|
Men har den skett av nåd, så har den icke skett på grund av gärningar; annars vore nåd icke mer nåd.
-
7
|Romanos 11:7|
Huru är det alltså? Vad Israel står efter, det har det icke fått; allenast de utvalda hava fått det, medan de andra hava blivit förstockade.
-
8
|Romanos 11:8|
Så är ju skrivet: »Gud har givit dem en sömnaktighetens ande, ögon som de icke kunna se med och öron som de icke kunna höra med; så är det ännu i dag.»
-
9
|Romanos 11:9|
Och David säger: »Må deras bord bliva dem till en snara, så att de bliva fångade; må det bliva dem till ett giller, så att de få sin vedergällning.
-
10
|Romanos 11:10|
Må deras ögon förmörkas, så att de icke se; böj deras rygg alltid.»
-
-
Sugerencias
Haga clic para leer Filipenses 1-4