-
-
Ett Svenskt Bibeln (1917) -
-
29
|Romanos 2:29|
Nej, den är jude, som är det i invärtes måtto, och omskärelse är hjärtats omskärelse, en som sker i Anden, och icke i kraft av bokstaven; och han har sin berömmelse, icke från människor, utan från Gud.
-
1
|Romanos 3:1|
Vilket företräde hava då judarna, eller vad gagn hava de av omskärelsen?
-
2
|Romanos 3:2|
Jo, ett stort företräde, på allt sätt; först och främst det, att de hava blivit betrodda med Guds löftesord.
-
3
|Romanos 3:3|
Ty vad betyder det, om några av dem blevo trolösa? Kan då deras trolöshet göra Guds trofasthet om intet?
-
4
|Romanos 3:4|
Bort det! Må Gud stå såsom sannfärdig, om ock »var människa är en lögnare». Så är ju skrivet: »På det att du må finnas rättfärdig i dina ord och få rätt, när man sätter sig till doms över dig.»
-
5
|Romanos 3:5|
Men är det nu så, att vår orättfärdighet tjänar till att bevisa Guds rättfärdighet, vad skola vi då säga? Kan väl Gud, han som låter vredesdomen drabba, vara orättfärdig? (Jag talar såsom vore det fråga om en människa.)
-
6
|Romanos 3:6|
Bort det! Huru skulle Gud då kunna döma världen?
-
7
|Romanos 3:7|
Och å andra sidan, om Guds sannfärdighet genom min lögnaktighet ännu mer har trätt i dagen, honom till ära, varför skall då jag likväl dömas såsom syndare?
-
8
|Romanos 3:8|
Och varför skulle vi icke »göra vad ont är, för att gott måtte komma därav», såsom man, för att smäda oss, påstår att vi göra, och såsom några föregiva att vi lära? -- Sådana få med rätta sin dom.
-
9
|Romanos 3:9|
Huru är det alltså? Äro vi då något förmer än de andra? Ingalunda. Redan härförut har jag ju måst anklaga både judar och greker för att allasammans vara under synd.
-
-
Sugerencias
Haga clic para leer Filipenses 1-4