-
Leia por capítulosComentário sobre a Leitura Bíblica de Hoje
-
Ett Svenskt Bibeln (1917)
-
-
6
|Jeremias 40:6|
Så begav sig då Jeremia till Gedalja, Ahikams son, i Mispa och stannade hos honom bland folket som var kvar i landet.
-
7
|Jeremias 40:7|
När då alla krigshövitsmännen på landsbygden jämte sina män fingo höra att konungen i Babel hade satt Gedalja, Ahikams son, över landet, och att han hade anförtrott åt honom män kvinnor och barn, och dem av de ringaste i landet, som man icke hade fört bort till Babel,
-
8
|Jeremias 40:8|
kommo de till Gedalja i Mispa, nämligen Ismael, Netanjas son, Johanan och Jonatan, Kareas söner, Seraja, Tanhumets son, netofatiten Ofais söner och Jesanja, maakatitens son, med sina män.
-
9
|Jeremias 40:9|
Och Gedalja, son till Ahikam, son till Safan, gav dem och deras män sin ed och sade: »Frukten icke för att tjäna kaldéerna. Stannen kvar i landet, och tjänen konungen i Babel, så skall det gå eder väl.
-
10
|Jeremias 40:10|
Se, själv stannar jag kvar i Mispa, för att vara till tjänst åt kaldéer som komma till oss; men I mån insamla vin och frukt och olja och lägga det i edra kärl, och stanna kvar i de städer som I haven tagit i besittning.»
-
11
|Jeremias 40:11|
Då nu också alla de judar som voro i Moabs och Ammons barns och Edoms land, och de som voro i andra länder hörde att konungen i Babel hade låtit några av judarna bliva kvar, och att han hade satt över dem Gedalja, son till Ahikam, son till Safan,
-
12
|Jeremias 40:12|
vände alla dessa judar tillbaka från alla de orter dit de hade blivit fördrivna, och kommo till Juda land, till Gedalja i Mispa. Och de inbärgade vin och frukt i stor myckenhet.
-
13
|Jeremias 40:13|
Men Johanan, Kareas son, och alla krigshövitsmännen på landsbygden kommo till Gedalja i Mispa
-
14
|Jeremias 40:14|
och sade till honom: »Du vet väl att Baalis, Ammons barns konung, har sänt hit Ismael, Netanjas son, för att slå ihjäl dig?» Men Gedalja, Ahikams son, trodde dem icke.
-
15
|Jeremias 40:15|
Och Johanan, Kareas son, sade i hemlighet till Gedalja i Mispa: »Låt mig gå åstad och dräpa Ismael, Netanjas son; ingen skall få veta det. Varför skulle han få slå ihjäl dig och så bliva en orsak till att vi judar, som hava församlats till dig, allasammans förskingras, och vad som är kvar av Juda förgås?»
-
-
Sugestões
Clique para ler Malaquias 1-4
03 de outubro LAB 642
“COMO UM REFINADOR E PURIFICADOR DE PRATA”
Malaquias
Hoje, dia três, quero estudar, com você, uma frase de Malaquias 3:3. Para nossa reflexão, trago aqui também uma pequena história ilustrativa. Mas antes, vamos ao versículo que trás a frase em questão. “Ele se assentará como um refinador e purificador de prata; purificará os levitas e os refinará como ouro e prata. Assim trarão ao SENHOR ofertas com justiça” (Malaquias 3:3).
Da mesma maneira que você está fazendo hoje, certa vez, um grupo de mulheres estudava o livro de Malaquias. E, ao se depararem com a frase acima, o estudo tomou um rumo inesperado. Pois, na realidade, elas depararam com um assunto do qual nada sabiam: “Ele se assentará como um refinador e purificador de prata...”.
Este verso as deixou intrigadas, pois elas não conseguiam entender seu significado. Parecia que aplicava-se ao caráter de Deus, mas como? Uma delas, porém, se ofereceu para tentar descobrir como se realizava o processo de refinamento da prata, até a próxima reunião.
O que ela fez? Entrou em contato com um ourives e marcou horário com ele. Não disse-lhe o motivo da sua curiosidade, mas, ainda assim conseguiu convencê-lo a deixá-la presenciar seu trabalho com a prata.
O homem colocou um pedaço do metal sobre o fogo e o aqueceu. Explicou que no processo de refinamento devia-se manter a prata no meio do fogo, onde as chamas eram mais quentes, de forma a queimar todas as impurezas.
Ela perguntou se era verdade que ele tinha que se sentar em frente ao fogo enquanto a prata estivesse sendo refinada. O ouvires respondeu que sim, pois tinha que ficar olhando o tempo todo para a prata, para evitar que ela fosse destruída pelo fogo.
A mulher, então, perguntou: “Como você sabe quando a prata já está purificada?”.
“Ah! é fácil, respondeu o ourives, quando eu vejo a minha imagem nela”.
Como Deus sabe, como o mundo pode saber, quando você já está purificado, meu amigo?
A resposta é fácil. É quando é possível ver a imagem de Deus em você.
O Senhor se dá ao trabalho de dar-lhe atenção exclusiva, para moldar-lhe o caráter. Imagine o grande ourives assentado, suando, concentrado, sem pestanejar, persistente, ansioso, perito, cauteloso, esperançoso, sem pensar em mais nada, concentrado no objetivo de transformar o que já é matéria-prima, em jóia preciosa: você. Mas não você como nasceu, um pecador. Não! Você como será, um justificado!
Diante disto, o que custa sentar-se também, como um leitor das escrituras, para hoje, terminar de ler o Antigo Testamento, e colaborar para a purificação desta prata preciosa de Deus? Faça-o, com a mesma dedicação de um ourives.
Valdeci Júnior
Fátima Silva