-
-
Ett Svenskt Bibeln (1917) -
-
1
|Rute 4:1|
Och Boas hade gått upp till stadsporten och satt sig där. Då hände sig att den bördeman som Boas hade talat om gick där fram; då nämnde han honom vid namn och sade: »Kom hit och sätt dig här.» Och han kom och satte sig.
-
2
|Rute 4:2|
Därefter tog Boas till sig tio män av de äldste i staden och sade: »Sätten eder här.» Och de satte sig.
-
3
|Rute 4:3|
Sedan sade han till bördemannen: »Det åkerstycke som tillhörde vår broder Elimelek har Noomi sålt, hon som kom tillbaka från Moabs land.
-
4
|Rute 4:4|
Därefter tänkte jag att jag skulle underrätta dig därom och säga: Köp det inför dem som här sitta och inför mitt folks äldste. Om du vill taga det efter bördesrätt, så säg mig det, så att jag får veta det, ty ingen annan äger bördesrätt än du och, näst dig, jag själv.» Han sade: »Jag vill taga det efter bördesrätt.»
-
5
|Rute 4:5|
Då sade Boas: »När du köper åkern av Noomis hand, då köper du den ock av moabitiskan Rut, den dödes hustru, med skyldighet att uppväcka den dödes namn och fästa det vid hans arvedel.»
-
6
|Rute 4:6|
Bördemannen svarade: »Då kan jag icke begagna mig av min bördesrätt, ty jag skulle därmed fördärva min egen arvedel. Börda du åt dig vad jag skulle hava bördat, ty jag kan icke göra det.»
-
7
|Rute 4:7|
Men när någon bördade något eller avtalade ett byte, var det fordom sed i Israel att han, till stadfästelse av ett sådant avtal, drog av sig sin sko och gav den åt den andre; och detta gällde såsom ett vittnesbörd i Israel.
-
8
|Rute 4:8|
Så sade nu bördemannen till Boas: »Köp du det»; och han drog därvid av sig sin sko.
-
9
|Rute 4:9|
Då sade Boas till de äldste och till allt folket: »I ären i dag vittnen till att jag nu har köpt av Noomis hand allt vad som har tillhört Kiljon och Mahelon.
-
10
|Rute 4:10|
Därjämte har jag ock köpt moabitiskan Rut, Mahelons hustru, till hustru åt mig, för att uppväcka den dödes namn och fästa det vid hans arvedel, på det att den dödes namn icke må bliva utrotat bland hans bröder eller ur porten till hans stad. I ären i dag vittnen härtill.»
-
-
Sugestões
Clique para ler Êxodo 32-33
28 de janeiro LAB 394
MUDANÇAS MUNDANAS
Êxodo 32-33
Já pensou se quando um jogador mudasse de time, ele também mudasse sua ideologia? Imagine se quando ele mudasse de time, também virasse a cabeça, pensando mais ou menos assim: “Até aqui, fui jogador do time x, com o ideal de ganhar os jogos; de hoje em diante, já que vou para o time y, meu ideal será perder os jogos.” Se um jogador agisse assim, todos pensariam que ele estava ficando louco.
De uma forma um pouco mais velada, nós, brasileiros, tivemos a vergonhosa representação de um piloto da Fórmula1 que fez exatamente isso. Você lembra? Ele segurou a fila, perdeu a oportunidade de chegar em primeiro lugar e erguer a bandeira brasileira apenas para ganhar seu ordenado. Seguiu as orientações da Ferrari, que tinha outro preferido e deveria ser sempre o campeão. Era uma vergonha! Outros pilotos brasileiros sempre foram respeitados, mas ele foi motivo de chacotas.
Na Bíblia, encontramos algumas pessoas agindo de forma semelhante. Só porque saíram do Egito, resolveram trocar de Deus (Êxodo 32) e acabaram se dando muito mal. Nunca devemos confundir trocar de time com trocar de ideal.
Bem diferente disso, aconteceu com George Herman “Babe” Ruth, o cara mais importante da liga de beisebol. Ele sempre fazia seu time ganhar. Em 1919, chegou a fazer 29 “home runs” em 17 jogos. Porém, um indivíduo chamado Harry Frazee, que era o dono do Boston Red Sox, só porque estava precisando de dinheiro para financiar uma peça da Broadway, vendeu o grande jogador “Babe” Ruth por míseros 125 mil dólares. Parece que é muito dinheiro, mas o que o pé frio do Harry fez foi realmente congelar o time dele, que ficou sem ganhar um campeonato pelos próximos 84 anos. O Babe, que foi vendido para o Yankees, os levou à vitória em sete campeonatos americanos e quatro mundiais. O time Red Sox só conseguiu ser campeão em 2004. Custou caro!
Curiosamente, foi também no final de 2004 que deixei de trabalhar na educação, como um ministério, para trabalhar na comunicação. Mas, com um detalhe bem importante: minha missão continua a mesma: ir aonde Deus mandar, levando o evangelho dEle. E aqui estou no meu trabalho, fazendo o comentário sobre um povo que, por mudar de circunstância, erradamente mudou de princípios. É certo que Deus não concorda com isso (Êxodo 33), tanto que chamou aquele povo para colocar tudo em “pratos limpos”.
Não perca o foco da sua vida cristã, ainda que o mundo ao seu redor mude radicalmente. E, se por acaso, isso começar acontecer, pare, sente-se e reescreva sua declaração de missão que você tem como filho de Deus.
Valdeci Júnior
Fátima Silva