-
Leia por capítulosComentário sobre a Leitura Bíblica de Hoje
-
Ett Svenskt Bibeln (1917) -
-
11
|2 Reis 23:11|
Och han skaffade bort de hästar som Juda konungar hade invigt åt solen och ställt upp så, att man icke kunde gå in i HERRENS hus, vid hovmannen Netan-Meleks kammare i Parvarim; och solens vagnar brände han upp i eld.
-
12
|2 Reis 23:12|
Och altarna på taket över Ahas' sal, vilka Juda konungar hade låtit göra, och de altaren som Manasse hade låtit göra på de båda förgårdarna till HERRENS hus, dem bröt konungen ned; sedan skyndade han bort därifrån och kastade stoftet av dem i Kidrons dal.
-
13
|2 Reis 23:13|
Och offerhöjderna öster om Jerusalem och söder om Fördärvets berg, vilka Salomo, Israels konung, hade byggt åt Astarte, sidoniernas styggelse, åt Kemos, Moabs styggelse, och åt Milkom, Ammons barns skändlighet, dem orenade konungen.
-
14
|2 Reis 23:14|
Han slog sönder stoderna och högg ned Aserorna; och platsen där de hade stått fyllde han med människoben.
-
15
|2 Reis 23:15|
Också altaret i Betel, den offerhöjd som Jerobeam, Nebats son, hade byggt upp, han som kom Israel att synda, också detta altare med offerhöjden bröt han ned; därefter brände han upp offerhöjden och stötte sönder den till stoft och brände tillika upp Aseran.
-
16
|2 Reis 23:16|
När då Josia såg sig om och fick se gravarna som voro där på berget, sände han åstad och lät hämta benen ur gravarna och brände upp dem på altaret och orenade det så -- i enlighet med det HERRENS ord som hade blivit förkunnat av gudsmannen som förkunnade att detta skulle ske.
-
17
|2 Reis 23:17|
Och han frågade: »Vad är det för en vård som jag ser där?» Folket i staden svarade honom: »Det är den gudsmans grav, som kom från Juda och ropade mot altaret i Betel att det skulle ske, som du nu har gjort.»
-
18
|2 Reis 23:18|
Då sade han: »Låten honom vara; ingen må röra hans ben.» Så lämnade man då hans ben i fred, och tillika benen av den profet som hade kommit dit från Samarien.
-
19
|2 Reis 23:19|
Därjämte skaffade Josia bort alla de offerhöjdshus i Samariens städer, som Israels konungar hade byggt upp, och med vilka de hade kommit förtörnelse åstad; och han gjorde med dem alldeles på samma sätt som han hade gjort i Betel.
-
20
|2 Reis 23:20|
Och alla offerhöjdspräster som funnos där slaktade han på altarna och brände människoben ovanpå dem. Därefter vände han tillbaka till Jerusalem.
-
-
Sugestões
Clique para ler Atos 19-21
11 de novembro LAB 681
SUBLINHE AÍ
Atos 16-18
Para incentivá-lo a fazer a leitura bíblica de hoje, quero fazer ressaltar aqui alguns destaques da mesma. Digo alguns, porque creio que, motivado pelos tais, você mesmo concluirá a lista dos pontos relevantes deste trecho de texto inspirado (Atos 16-18). De minha parte, desta vez, a ênfase é doutrinária, como você lê a partir do próximo parágrafo.
O primeiro realce é para 16:6-7. Nestes versos, olhando para a doutrina do Espírito Santo, nos relembramos de Sua missão, que é conduzir a igreja e seus interesses (veja também 20:28). Note que os cristãos da igreja primitiva vislumbravam o Espírito Santo como uma pessoa divina (15:28).
A doutrina do sábado também pode ser evidenciada e reforçada com alguns versículos do nosso texto de hoje. Em 16:33, em 17:12 e 18:4 (cf. 66:22), confirmamos que, mesmo após a ascensão de Cristo, Sua igreja continuou lembrando-se do dia de sábado para o santificar, sistemática e periodicamente.
Dentre as nossas crenças fundamentais, temos como, a primeira delas, “As Sagradas Escrituras”. Esta primordialidade é dada à importância que a Bíblia tem. Cristãos verdadeiramente nobres sempre levaram isto em consideração. Veja que exemplo os ouvintes de Paulo e Silas, que recebiam a transmissão da Palavra em Beréia, nos deixaram, sobre como ser realmente um estudante que fica “Por Dentro da Bíblia”, em 17:11.
Mas precisamos ter consciência de que o conhecimento de Deus vem antes do conhecimento da Bíblia. Isto nós aprendemos em 17:23, com Paulo e com os atenienses, que adoravam a Deus antes mesmo de terem recebido a Sua palavra. E, voltando a falar sobre as doutrinas da divindade, não nos esqueçamos que é nEle que “vivemos, nos movemos e existimos (17:28)”.
Isto nos remonta à doutrina da Criação, notando a pauta de que a ação criadora de Deus não aconteceu somente no Gênesis. Ela continua (veja também Colossenses 1:17). É claro que foi nos eventos narrados nos primeiros capítulos da Bíblia que tudo começou, mas o mesmo Deus, eterno, que atuou lá, atua aqui. Lá, como humanidade, começamos a existir. Até mesmo a linha ateísta da antropologia ateísta concorda que toda a raça humana vem (evoluiu) de um só tronco. Mas antes dos cientistas de hoje, Paulo já sabia sobre a origem das raças, quando, em Atos 17:26, deixou claro que somos todos de um mesmo tronco ancestral.
Creio que o capítulo 18 pode ser resumido numa palavra: missão. Olhe para os atos dos apóstolos, ao ler este texto. Missiologia não é teoria apenas, mas, principalmente, prática. E a comissão da igreja, se considerada o primeiro dos seus ensinamentos, dá vigor a todas as demais doutrinas.
Além de aprender, pratique, testemunhado!
Valdeci Júnior
Fátima Silva