-
-
Ett Svenskt Bibeln (1917) -
-
1
|Esdras 10:1|
Då nu Esra så bad och bekände, där han låg gråtande framför Guds hus, församlade sig till honom av Israel en mycket stor skara, män, kvinnor och barn; ty också folket grät bitterligen.
-
2
|Esdras 10:2|
Och Sekanja, Jehiels son, av Ulams barn, tog till orda och sade till Esra: »Ja, vi hava varit otrogna mot vår Gud, i det att vi hava tagit till oss främmande kvinnor från de andra folken här i landet. Dock finnes ännu hopp för Israel.
-
3
|Esdras 10:3|
Så låt oss nu sluta ett förbund med vår Gud, att vi, i kraft av Herrens rådslut och de mäns som frukta för vår Guds bud, vilja avlägsna ifrån oss alla sådana kvinnor jämte deras barn; så bör ju ske efter lagen.
-
4
|Esdras 10:4|
Stå upp, ty dig åligger denna sak, och vi vilja vara med dig. Var frimodig och grip verket an.»
-
5
|Esdras 10:5|
Då stod Esra upp och tog en ed av de översta bland prästerna, leviterna och hela Israel, att de skulle göra såsom det var sagt; och de gingo eden.
-
6
|Esdras 10:6|
Och Esra stod upp från platsen framför Guds hus och gick in i Johanans, Eljasibs sons, tempelkammare. Och när han hade kommit dit, kunde han varken äta eller dricka; så sörjde han över den otrohet som de återkomna fångarna hade begått.
-
7
|Esdras 10:7|
Och man lät utropa i Juda och Jerusalem, bland alla dem som hade återkommit ifrån fångenskapen, att de skulle församla sig i Jerusalem;
-
8
|Esdras 10:8|
och vilken som icke komme till den tredje dagen därefter, i enlighet med furstarnas och de äldstes beslut, hans hela egendom skulle givas till spillo, och han själv skulle avskiljas från de återkomna fångarnas församling.
-
9
|Esdras 10:9|
Så församlade sig då alla Judas och Benjamins män i Jerusalem till den tredje dagen, det är på tjugonde dagen i nionde månaden; och allt folket stannade på den öppna platsen vid Guds hus, skälvande både på grund av den sak som förelåg och på grund av det starka regnet.
-
10
|Esdras 10:10|
Och prästen Esra stod upp och sade till dem: »I haven varit otrogna, i det att I haven tagit till eder främmande kvinnor och därigenom ökat Israels skuld.
-
-
Sugestões
Clique para ler Êxodo 5-8
18 de janeiro LAB 384
UM ATEU GARANTE: DEUS EXISTE
Êxodo 05-08
Você já leu o livro “Um Ateu Garante: Deus Existe”? Eu o recomendo. Ao iniciar a leitura dele, fiquei boquiaberto logo nas primeiras páginas. O autor procura falar sobre as “provas incontestáveis de um filósofo que não acreditava em nada.” O nome desse filósofo é Antony Flew, ícone da filosofia do século XX, um dos maiores ateus dos últimos cem anos, pai dos argumentos de muitos filósofos e ateus. Ele concentrou-se tanto no assunto de provar que Deus não existe, que terminou conseguindo enxergar as evidências da existência de Deus. Converteu-se! A “Associated Press”, no dia 9 de novembro de 2004 publicou a matéria: “Sim, mudou de opinião. Ele, Antony Flew, agora afirma que Deus existe!”
Pense bem, isso é praticamente impossível! Não que seja impossível um intelectual conseguir ter a inteligência de perceber que Deus exista. Dificílimo é que esses orgulhosos dêem o braço a torcer. Eles se acham poderosos. Mas o maior poder de Flew foi a sua honestidade. Antony Flew, de “o maior filósofo do século XX”, passou a ser o pensador mais corajoso em ser honesto com sua intelectualidade que até agora já conhecemos, no século XXI.
Isso é algo tão histórico, que fatos de poderosos contestando a existência de Deus e sendo contestados, em sua própria contestação pela existência real dEle, têm ficado com suas memórias, muitas vezes vergonhosas, marcadas, ao longo da História. Um caso mais ou menos assim aconteceu com outro famoso que queria filosofar demais. Estou falando do poderoso faraó, que a partir do trono do Egito, dominava o mundo há mais de 3500 anos. Acreditamos na existência de Jeová, único Deus, Criador dos Céus e da Terra. Faraó não. Veja o que uma parte da leitura de hoje diz: “Depois disso Moisés e Arão foram falar com o faraó e disseram: Assim diz o SENHOR, o Deus de Israel: Deixe o meu povo ir para celebrar-me uma festa no deserto. O faraó respondeu: Quem é o SENHOR, para que eu lhe obedeça e deixe Israel sair? Não conheço o SENHOR, e não deixarei Israel sair.”
Quando alguém desafia Deus dessa forma, ou ele volta atrás mais tarde, como fez Antony Flew, ou então a coisa, um dia, mais cedo ou mais tarde, fica preta para ele. Nem que seja no dia do juízo final. Muitas vezes, a pessoa paga o preço aqui nesta vida mesmo. Muitos questionam porque faraó teve que “engolir” tanta praga, como sangue, rãs, piolhos, moscas, morte dos rebanhos... Isso é porque ele desafiava a Deus. Estava pagando o preço. Esse foi o começo do que no final ficou provado: Deus existe.
Valdeci Júnior
Fátima Silva