-
-
Ett Svenskt Bibeln (1917) -
-
1
|Malaquias 3:1|
Se, jag skall sända ut min ängel, och han skall bereda väg för mig. Och med hast skall han komma till sitt tempel, den Herre, som I åstunden, ja, förbundets ängel, som I begären, se, han kommer, säger HERREN Sebaot.
-
2
|Malaquias 3:2|
Men vem kan uthärda hans tillkommelses dag, och vem kan bestå, när han uppenbarar sig? Ty han skall vara såsom en guldsmeds eld och såsom valkares såpa.
-
3
|Malaquias 3:3|
Och han skall sätta sig ned och smälta silvret och rena det; han skall rena Levi söner och luttra dem såsom guld och silver; och sedan skola de frambära åt HERREN offergåvor i rättfärdighet.
-
4
|Malaquias 3:4|
Och Juda offergåvor och Jerusalems skola då behaga HERREN väl likasom i forna dagar och i förgångna år.
-
5
|Malaquias 3:5|
Ja, jag skall komma till eder för att hålla dom, och jag skall vara ett snarfärdigt vittne mot trollkarlar, äktenskapsbrytare och menedare, så ock mot dem som förhålla dagakarlen hans lön eller förtrycka änkan och den faderlöse eller vränga rätten för främlingen, men icke frukta mig, säger HERREN Sebaot.
-
6
|Malaquias 3:6|
Ty jag, HERREN, har icke förändrats, och I, Jakobs barn, haven icke heller hört upp:
-
7
|Malaquias 3:7|
allt ifrån edra fäders dagar haven I vikit av ifrån mina stadgar och icke hållit dem Vänden om till mig, så vill jag vända om till eder, säger HERREN Sebaot. Nu frågen I: »Varutinnan skola vi vända om?»
-
8
|Malaquias 3:8|
Menen I då, att en människa får röva från Gud? Ty I röven ju från mig. Åter frågen I: »På vad sätt hava vi rövat från dig?» Jo, i fråga om tionden och offergärden.
-
9
|Malaquias 3:9|
Förbannelse har drabbat eder, men ändå röven I från mig, så många I ären.
-
10
|Malaquias 3:10|
Fören full tionde till förrådshuset, så att i mitt hus finnes mat, och pröven så, hurudan jag sedan bliver, säger HERREN Sebaot. Förvisso skall jag då öppna himmelens fönster över eder och utgjuta över eder riklig välsignelse.
-
-
Sugestões
Clique para ler 2 Crônicas 34-36
21 de maio LAB 507
O TEMPO É AGORA, LEIA!
2Crônicas 34-36
Nas nossas reflexões de ontem sobre o reino de Judá, paramos nos últimos dias do rei Ezequias. Como rei da nação da época, estava enfrentando a invasão dos assírios. Mas, graças a Deus, tanto ele quanto toda a sociedade de Jerusalém foram poupados, e os assírios voltaram derrotados.
Depois daquela vitória surpreendente, Ezequias virou herói. Porém, seu problema foi que, como muitos outros que vieram antes dele e que também foram bem-sucedidos, não se deu bem com a riqueza, o poder e o prestígio. Ele acabou se estragando por bobeira.
Corremos muito mais riscos nos tempos de prosperidade que nas crises, porque o maior dos prejuízos pode ser deixar o sucesso subir à cabeça. Esse foi o problema de Ezequias, que pôde ser visto de forma muito clara na visita dos embaixadores babilônicos. Infelizmente, essas fraquezas espirituais dele tiveram consequências devastadoras para a nação que ele governava. Após sua morte, seu filho Manassés subiu ao trono. Ele governou por 55 anos. Foi ímpio, mau, pecador, sofreu castigos, se arrependeu, voltou para o Senhor, morreu, deixou um filho chamado Amon governando, que só conseguiu governar por 2 anos e morreu assassinado. Então, o filho de Amon, neto de Manassés, bisneto de Ezequias, chamado Josias, se tornou o rei dos judeus com apenas 8 anos de idade.
Josias fez muitas reformas importantes. Numa delas, na reforma do templo, eles acharam um manuscrito do Pentateuco, a Bíblia da época que, inclusive, estava perdida. O livro Profetas e Reis, pág. 393, detalha melhor essa história. Diz assim: “O manuscrito por tanto tempo perdido foi achado no templo por Hilquias, o sumo sacerdote, quando o edifício estava sob intensivos reparos, em harmonia com o plano do rei Josias para a preservação da estrutura sagrada...
“Josias ficou profundamente impressionado ao ouvir pela primeira vez a leitura das exortações e advertências registradas neste antigo manuscrito. Nunca dantes compreendera ele tão profundamente a clareza com que Deus havia posto perante Israel ‘a vida e a morte, a bênção e a maldição’ (Deuteronômio 30:19); e quão repetidamente foram eles admoestados a escolher o caminho da vida, para que se tornassem um louvor na Terra, uma bênção a todas as nações. ‘Esforçai-vos, e animai-vos; não temais’, Israel tinha sido exortado por intermédio de Moisés, ‘nem vos espanteis diante deles; porque o Senhor teu Deus é o que vai contigo. Não te deixarei nem te desampararei’.” Deuteronômio 31:6.
E a grande lição é: se você tirar tempo para, na reforma da sua vida, se aprofundar no conhecimento da Palavra de Deus, terá sua vida transformada. Então, por que não fazer a leitura bíblica de hoje?
Valdeci Júnior
Fátima Silva