-
-
Ett Svenskt Bibeln (1917) -
-
11
|Neemias 13:11|
då förebrådde jag föreståndarna detta och sade: »Varför har Guds hus blivit så försummat?» Och jag hämtade dem tillhopa och lät dem inställa sig på sina platser.
-
12
|Neemias 13:12|
Och hela Juda förde fram till förrådshusen sin tionde av säd, vin och olja;
-
13
|Neemias 13:13|
och jag satte prästen Selemja och Sadok, den skriftlärde, och Pedaja, en av leviterna, till förvaltare över förrådshusen och gav dem till biträde Hanan, son till Sackur, son till Mattanja; ty dessa voro ansedda såsom pålitliga män, och de skulle nu ombesörja utdelningen åt sina bröder.
-
14
|Neemias 13:14|
Tänk fördenskull på mig, min Gud, och låt icke de fromma gärningar bliva utplånade, som jag har gjort för min Guds hus och för tjänstgöringen där!
-
15
|Neemias 13:15|
Vid samma tid såg jag i Juda huru man trampade vinpressarna på sabbaten och förde hem säd, som man lastade på åsnor, så ock vin, druvor och fikon och annat lastgods av olika slag, och huru man förde sådant till Jerusalem på sabbatsdagen; och jag varnade dem, när de sålde dessa livsförnödenheter.
-
16
|Neemias 13:16|
Och tyrierna, som vistades där, förde in fisk och alla slags varor och sålde dem på sabbaten till judarna, och detta i Jerusalem.
-
17
|Neemias 13:17|
Då förebrådde jag Juda ädlingar detta och sade till dem: »Huru kunnen I handla så illa och därmed ohelga sabbatsdagen?
-
18
|Neemias 13:18|
Var det icke därför att edra fäder gjorde sådant som vår Gud lät all denna olycka komma över oss och över denna stad? Och nu dragen I ännu större vrede över Israel genom att så ohelga sabbaten.»
-
19
|Neemias 13:19|
Och så snart det begynte bliva mörkt i Jerusalems portar före sabbaten, tillsade jag att man skulle stänga dörrarna; jag tillsade ock att man icke skulle öppna dem förrän efter sabbaten. Och jag ställde några av mina tjänare på vakt vid portarna, för att intet lastgods skulle kunna föras in på sabbatsdagen.
-
20
|Neemias 13:20|
Då stannade köpmän och försäljare av alla slags varor utanför Jerusalem över natten, och det både en och två gånger.
-
-
Sugestões
Clique para ler Josué 18-21
12 de março LAB 437
SEMPRE AO SEU LADO
Josué 18-21
Ao fazer a leitura de hoje, você perceberá que as coisas que aconteciam na vida do povo eram grandes cumprimentos das promessas que já haviam sido feitas. Deus sempre cumpre as promessas? Às vezes, pode até parecer demorado, como uma história que aconteceu na Romênia.
Havia um cidadão romeno, que sempre dizia ao filho:
- Filho, haja o que houver, sempre estarei ao seu lado.
Naquela época, aconteceu um terremoto muito grande, que arrasou muitas das construções. Aquele cidadão estava na estrada, longe do seu filho. Imagine como deve ter ficado o coração desse pai! Ele foi direto à escola onde o filho estudava. Quando chegou lá, ficou decepcionado. A escola estava totalmente destruída.
Aquele homem foi tomado de uma tristeza tão grande, que na cabeça dele ficavam latejando aquelas palavras: “Filho, haja o que houver, sempre estarei...”
Ele não podia acreditar. Teorizou isso tantas vezes, mas agora, na hora da morte, ele não pudera cumprir a promessa. Seu coração estava dilacerado.
Ele ficou andando por cima dos entulhos até descobrir a altura do local onde tinha sido a sala de aulas do filho. Desesperado, começou a cavar com as próprias mãos. Com um enorme peso na mente, ficava repetindo aquelas palavras da promessa: “Haja o que houver, sempre estarei ao seu lado.”
Outros pais chegaram, até bem intencionados, e tentavam afastá-lo, dizendo:
- Amigo, vai pra casa. Não adianta, não sobrou ninguém.
E ele, decidido, respondia:
- Você vai me ajudar?
Ninguém o ajudava. Pouco a pouco, todas as pessoas iam se afastando. E não adiantava tentar convencer aquele homem. Desesperado, cavando com as mãos, repetia a mesma frase.
A polícia, parentes e até os bombeiros tentaram convencê-lo de parar com aquela loucura, mas não adiantou. Ele continuou por 30 horas.
Aí, depois de trinta horas, quando afastou uma enorme pedra, sempre repetindo aquela frase: “Filho, haja o que houver, sempre estarei ao seu lado”, então ouviu:
- Papai! Estou aqui!
- Filho, você está bem?
- Estou. Mas tenho sede, fome e estou com medo.
Impressionante! Aquele pai conseguiu, contra tudo e todos, encontrar seu filho ainda vivo, além de mais 14 crianças sobreviventes, as quais até os bombeiros já tinham dado por mortas.
O filho teve toda essa força de sobrevivência devido à promessa: “Filho, haja o que houver, sempre estarei ao seu lado.”
Deus também sempre cumpre Suas promessas. Creia que o Senhor, o seu pai, é o pai mais amoroso e fiel do mundo. Ele nunca desiste dos Seus filhos. Sua promessa para você é: “Filho, haja o que houver, sempre estarei ao seu lado.”
Deus é apaixonado por você!
Valdeci Júnior
Fátima Silva