-
-
Ett Svenskt Bibeln (1917) -
-
1
|Neemias 8:1|
När sjunde månaden nalkades och Israels barn voro bosatta i sina städer, församlade sig folket, alla såsom en man, på den öppna platsen framför Vattenporten; och de bådo Esra, den skriftlärde, att hämta fram Moses lagbok, den som HERREN hade givit åt Israel.
-
2
|Neemias 8:2|
Då framlade prästen Esra lagen för församlingen, för både män och kvinnor, alla som kunde förstå vad de hörde; detta var på första dagen i sjunde månaden.
-
3
|Neemias 8:3|
Och han föreläste därur vid den öppna platsen framför Vattenporten, från dagningen till middagen, för män och kvinnor, dem som kunde förstå det; och allt folket lyssnade till lagboken.
-
4
|Neemias 8:4|
Och Esra, den skriftlärde, stod på en hög träställning som man hade gjort för det ändamålet; och bredvid honom stodo Mattitja, Sema, Anaja, Uria, Hilkia och Maaseja på hans högra sida, och till vänster om honom Pedaja, Misael, Malkia, Hasum, Hasbaddana, Sakarja och Mesullam.
-
5
|Neemias 8:5|
Och Esra öppnade boken, så att allt folket såg det, ty han stod högre än allt folket; och när han öppnade den, stod allt folket upp.
-
6
|Neemias 8:6|
Och Esra lovade den store HERREN Gud, och allt folket svarade: »Amen, Amen», med uppräckta händer; och de böjde sig ned och tillbådo HERREN med ansiktet mot jorden.
-
7
|Neemias 8:7|
Och Jesua, Bani, Serebja, Jamin, Ackub, Sabbetai, Hodia, Maaseja, Kelita, Asarja, Josabad, Hanan, Pelaja och de andra leviterna undervisade folket i lagen, medan folket stod där, var och en på sin plats.
-
8
|Neemias 8:8|
Och de föreläste tydligt ur boken, ur Guds lag; och de utlade meningen, så att man förstod det som lästes.
-
9
|Neemias 8:9|
Och Nehemja, han som var ståthållare, och prästen Esra, den skriftlärde, och leviterna, som undervisade folket, sade till allt folket: »Denna dag är helgad åt HERREN, eder Gud; sörjen icke och gråten icke.» Ty allt folket grät, när de hörde lagens ord.
-
10
|Neemias 8:10|
Och han sade ytterligare till dem: »Gån bort och äten eder bästa mat och dricken edert sötaste vin, och sänden omkring gåvor därav till dem som icke hava något tillrett åt sig, ty denna dag är helgad åt vår Herre. Och varen icke bedrövade, ty fröjd i HERREN är eder starkhet.»
-
-
Sugestões
Clique para ler 2 Samuel 22-24
09 de abril LAB 465
MUITO MAIS IMPORTANTE
2Samuel 22-24
Ao fazer sua leitura de hoje, você irá se deparar com assuntos variados, mas que são muito importantes. Então, o que teríamos para destacar dos capítulos 22-24 de 2Samuel?
Quanto ao capítulo 22, não vou comentar muito sobre ele porque trata de música. E música não se discute, música se canta. Já se deparou com aquele tipo de gente que gosta de ficar fazendo confusão num copo d’água, aí pega as músicas religiosas, gospel, músicas boas (a hinódia que fala de Jesus) para querer separar, segundo o gosto pessoal, é óbvio, as músicas que seriam supostamente boas das que seriam supostamente ruins? Existem pessoas que, com esse tipo de julgamento, malham as supostas músicas ruins, dizendo que se trata de uma discussão teológica! Mas quem disse que a Bíblia se preocupa com isso? Ela coloca a música em suas páginas e pronto; não fica discutindo se determinado estilo musical seria ruim ou não. Afinal, por ser uma questão de cultura, legenda e cultura, música é igual nariz - cada um tem o seu. E o que se faz com um nariz? Usa-se para respirar! Então, mergulhe nessa letra poética linda de Davi, porque música não se discute, se usa.
Sobre o capítulo 23, também não tenho muito o que comentar. Nele, encontramos as últimas palavras de Davi. E olha, se alguém como Davi disse tantas palavras boas, imagine o que podemos encontrar de proveitoso nas suas últimas memoráreis e mais importantes palavras. Só coisas boas, de forma superior. É de alto nível - do destino que encontram aqueles que dedicam sua vida a trabalhar para Deus como Davi o fez. Já imaginou você poder olhar para sua vida como um todo e poder dizer como ele: “A minha casa está de bem com Deus. Ele fez uma aliança eterna comigo, firmada e garantida em todos os aspectos.” Quer participar dessa benção? Entregue-se a Deus, como Davi fez, com a vida dele. Desfrute de um relacionamento cheio de significado e das maravilhas que Ele dá.
Do último capítulo, creio que o maior destaque é ver que esse livro fecha com chave de ouro, na adoração a Deus, tendo, como último ato, a construção de um altar de adoração para o Senhor. Portanto, a Deus seja toda honra e glória!
O que eu desejo a você é que sua vida seja uma entrega, uma oferta de cheiro suave ao Senhor Jeová. No final das contas, o seu viver vai durar eternamente no sentido de continuar sendo um testemunho cristão que poderá levar muitas outras pessoas para Cristo, no sentido último e mais importante de honrar o nome dEle.
Valdeci Júnior
Fátima Silva