-
-
Ett Svenskt Bibeln (1917) -
-
9
|Rute 2:9|
Se efter, var skördemännen arbeta på åkern, och gå efter dem; jag har förbjudit mina tjänare att göra dig något för när. Och om du bliver törstig, så gå till kärlen och drick av det som mina tjänare hämta.»
-
10
|Rute 2:10|
Då föll hon ned på sitt ansikte och bugade sig mot jorden och sade till honom: »Varför har jag funnit sådan nåd för dina ögon, att du tager dig an mig, fastän jag är en främling?»
-
11
|Rute 2:11|
Boas svarade och sade till henne: »För mig har blivit berättat allt vad du har gjort mot din svärmoder efter din mans död, huru du har övergivit din fader och din moder och ditt fädernesland, och vandrat åstad till ett folk som du förut icke kände.
-
12
|Rute 2:12|
HERREN vedergälle dig för vad du har gjort; ja, må full lön tillfalla dig från HERREN, Israels Gud, till vilken du har kommit, för att finna tillflykt under hans vingar.»
-
13
|Rute 2:13|
Hon sade: »Så må jag då finna nåd för dina ögon, min herre; ty du har tröstat mig och talat vänligt med din tjänarinna, fastän jag icke är såsom någon av dina tjänarinnor.»
-
14
|Rute 2:14|
Och när måltidsstunden var inne, sade Boas till henne: »Kom hitfram och ät av brödet och doppa ditt brödstycke i vinet.» Då satte hon sig vid sidan av skördemännen; och han lade för henne rostade ax, och hon åt och blev mätt och fick därtill över.
-
15
|Rute 2:15|
Och när hon därefter stod upp för att plocka ax, bjöd Boas sina tjänare och sade: »Låten henne ock få plocka ax mellan kärvarna, och förfördelen henne icke.
-
16
|Rute 2:16|
Ja, I mån till och med draga ut strån ur knipporna åt henne och låta dem ligga, så att hon får plocka upp dem, och ingen må banna henne därför.»
-
17
|Rute 2:17|
Så plockade hon ax på åkern ända till aftonen; och när hon klappade ut det som hon hade plockat, var det vid pass en efa korn.
-
18
|Rute 2:18|
Och hon tog sin börda och gick in i staden, och hennes svärmoder fick se vad hon hade plockat. Därefter tog hon fram och gav henne vad hon hade fått över, sedan hon hade ätit sig mätt.
-
-
Sugestões
Clique para ler Jó 11-14
05 de junho LAB 522
UM ENSINO MUITO PRECIOSO
JÓ 11-14
Em qualquer parte da Bíblia que você ler, pode tirar alguma gema preciosa, algo que pode ser aplicado na sua vida espiritual e outras áreas da vida. Então, não aceito a desculpa de que você não entra no programa de leitura bíblica porque existem partes difíceis, que parece que não dá para sacar nada de interessante. Alguns argumentam que é difícil, mas difícil é a situação de desvantagem e prejuízo por não ler a Bíblia como um todo.
Para provar como dá para extrair uma pérola de qualquer parte da Palavra de Deus, farei um destaque só da leitura bíblica de hoje que, para variar, é um daqueles trechos que muita gente arranja um monte de argumentos para não lê-los.
Veja o que está escrito em Jó 14:10-12: “Mas o homem morre, e morto permanece; dá o último suspiro e deixa de existir. Assim como a água do mar evapora e o leito do rio perde as águas e seca, assim o homem se deita e não se levanta; até quando os céus já não existirem, os homens não acordarão e não serão despertados do seu sono.”
Isso nos ensina sobre a doutrina bíblica da mortalidade da alma ou da imortalidade condicional da alma. Enquanto quase todo o mundo acredita que quem morreu não morreu, mas está vagando em algum lugar, na Bíblia não existe essa história de alma penada. Morreu, morreu! E ponto final até no dia da ressurreição. Aí, com a ressurreição, é outra história.
Na realidade, a resposta para a morte é a ressurreição, quando os justos receberão a imortalidade, em corpos recriados e perfeitos. A Bíblia ensina que não precisamos ficar admirados com isso, pois está chegando a hora em que todos os que estiverem nos túmulos ouvirão sua voz e sairão; os que fizeram o bem ressuscitarão para a vida, porque Deus tanto amou o mundo que deu o seu Filho Unigênito, para que todo o que nele crer não pereça, mas tenha a vida eterna. E os que fizeram o mal, ressuscitarão para ser condenados. Então, todos os que praticam a iniquidade serão destruídos para sempre.
A chance de escolher o destino eterno é só nesta vida e não sabemos quando ela termina. Que adianta ao homem ganhar o mundo inteiro e perder sua alma? Acontecerão somente duas ressurreições: a dos salvos e a dos perdidos. A primeira é a da glória; a segunda, a da vergonha. Quer fazer parte da primeira ressurreição? Encontrar um querido que se foi?
Você quer ter a vida eterna? Esta é a vida eterna: que conheçam o único Deus verdadeiro e a Cristo.
Valdeci Júnior
Fátima Silva