-
-
Ett Svenskt Bibeln (1917) -
-
9
|Rute 2:9|
Se efter, var skördemännen arbeta på åkern, och gå efter dem; jag har förbjudit mina tjänare att göra dig något för när. Och om du bliver törstig, så gå till kärlen och drick av det som mina tjänare hämta.»
-
10
|Rute 2:10|
Då föll hon ned på sitt ansikte och bugade sig mot jorden och sade till honom: »Varför har jag funnit sådan nåd för dina ögon, att du tager dig an mig, fastän jag är en främling?»
-
11
|Rute 2:11|
Boas svarade och sade till henne: »För mig har blivit berättat allt vad du har gjort mot din svärmoder efter din mans död, huru du har övergivit din fader och din moder och ditt fädernesland, och vandrat åstad till ett folk som du förut icke kände.
-
12
|Rute 2:12|
HERREN vedergälle dig för vad du har gjort; ja, må full lön tillfalla dig från HERREN, Israels Gud, till vilken du har kommit, för att finna tillflykt under hans vingar.»
-
13
|Rute 2:13|
Hon sade: »Så må jag då finna nåd för dina ögon, min herre; ty du har tröstat mig och talat vänligt med din tjänarinna, fastän jag icke är såsom någon av dina tjänarinnor.»
-
14
|Rute 2:14|
Och när måltidsstunden var inne, sade Boas till henne: »Kom hitfram och ät av brödet och doppa ditt brödstycke i vinet.» Då satte hon sig vid sidan av skördemännen; och han lade för henne rostade ax, och hon åt och blev mätt och fick därtill över.
-
15
|Rute 2:15|
Och när hon därefter stod upp för att plocka ax, bjöd Boas sina tjänare och sade: »Låten henne ock få plocka ax mellan kärvarna, och förfördelen henne icke.
-
16
|Rute 2:16|
Ja, I mån till och med draga ut strån ur knipporna åt henne och låta dem ligga, så att hon får plocka upp dem, och ingen må banna henne därför.»
-
17
|Rute 2:17|
Så plockade hon ax på åkern ända till aftonen; och när hon klappade ut det som hon hade plockat, var det vid pass en efa korn.
-
18
|Rute 2:18|
Och hon tog sin börda och gick in i staden, och hennes svärmoder fick se vad hon hade plockat. Därefter tog hon fram och gav henne vad hon hade fått över, sedan hon hade ätit sig mätt.
-
-
Sugestões
Clique para ler Josué 18-21
12 de março LAB 437
SEMPRE AO SEU LADO
Josué 18-21
Ao fazer a leitura de hoje, você perceberá que as coisas que aconteciam na vida do povo eram grandes cumprimentos das promessas que já haviam sido feitas. Deus sempre cumpre as promessas? Às vezes, pode até parecer demorado, como uma história que aconteceu na Romênia.
Havia um cidadão romeno, que sempre dizia ao filho:
- Filho, haja o que houver, sempre estarei ao seu lado.
Naquela época, aconteceu um terremoto muito grande, que arrasou muitas das construções. Aquele cidadão estava na estrada, longe do seu filho. Imagine como deve ter ficado o coração desse pai! Ele foi direto à escola onde o filho estudava. Quando chegou lá, ficou decepcionado. A escola estava totalmente destruída.
Aquele homem foi tomado de uma tristeza tão grande, que na cabeça dele ficavam latejando aquelas palavras: “Filho, haja o que houver, sempre estarei...”
Ele não podia acreditar. Teorizou isso tantas vezes, mas agora, na hora da morte, ele não pudera cumprir a promessa. Seu coração estava dilacerado.
Ele ficou andando por cima dos entulhos até descobrir a altura do local onde tinha sido a sala de aulas do filho. Desesperado, começou a cavar com as próprias mãos. Com um enorme peso na mente, ficava repetindo aquelas palavras da promessa: “Haja o que houver, sempre estarei ao seu lado.”
Outros pais chegaram, até bem intencionados, e tentavam afastá-lo, dizendo:
- Amigo, vai pra casa. Não adianta, não sobrou ninguém.
E ele, decidido, respondia:
- Você vai me ajudar?
Ninguém o ajudava. Pouco a pouco, todas as pessoas iam se afastando. E não adiantava tentar convencer aquele homem. Desesperado, cavando com as mãos, repetia a mesma frase.
A polícia, parentes e até os bombeiros tentaram convencê-lo de parar com aquela loucura, mas não adiantou. Ele continuou por 30 horas.
Aí, depois de trinta horas, quando afastou uma enorme pedra, sempre repetindo aquela frase: “Filho, haja o que houver, sempre estarei ao seu lado”, então ouviu:
- Papai! Estou aqui!
- Filho, você está bem?
- Estou. Mas tenho sede, fome e estou com medo.
Impressionante! Aquele pai conseguiu, contra tudo e todos, encontrar seu filho ainda vivo, além de mais 14 crianças sobreviventes, as quais até os bombeiros já tinham dado por mortas.
O filho teve toda essa força de sobrevivência devido à promessa: “Filho, haja o que houver, sempre estarei ao seu lado.”
Deus também sempre cumpre Suas promessas. Creia que o Senhor, o seu pai, é o pai mais amoroso e fiel do mundo. Ele nunca desiste dos Seus filhos. Sua promessa para você é: “Filho, haja o que houver, sempre estarei ao seu lado.”
Deus é apaixonado por você!
Valdeci Júnior
Fátima Silva