-
-
Ett Svenskt Bibeln (1917) -
-
9
|Rute 2:9|
Se efter, var skördemännen arbeta på åkern, och gå efter dem; jag har förbjudit mina tjänare att göra dig något för när. Och om du bliver törstig, så gå till kärlen och drick av det som mina tjänare hämta.»
-
10
|Rute 2:10|
Då föll hon ned på sitt ansikte och bugade sig mot jorden och sade till honom: »Varför har jag funnit sådan nåd för dina ögon, att du tager dig an mig, fastän jag är en främling?»
-
11
|Rute 2:11|
Boas svarade och sade till henne: »För mig har blivit berättat allt vad du har gjort mot din svärmoder efter din mans död, huru du har övergivit din fader och din moder och ditt fädernesland, och vandrat åstad till ett folk som du förut icke kände.
-
12
|Rute 2:12|
HERREN vedergälle dig för vad du har gjort; ja, må full lön tillfalla dig från HERREN, Israels Gud, till vilken du har kommit, för att finna tillflykt under hans vingar.»
-
13
|Rute 2:13|
Hon sade: »Så må jag då finna nåd för dina ögon, min herre; ty du har tröstat mig och talat vänligt med din tjänarinna, fastän jag icke är såsom någon av dina tjänarinnor.»
-
14
|Rute 2:14|
Och när måltidsstunden var inne, sade Boas till henne: »Kom hitfram och ät av brödet och doppa ditt brödstycke i vinet.» Då satte hon sig vid sidan av skördemännen; och han lade för henne rostade ax, och hon åt och blev mätt och fick därtill över.
-
15
|Rute 2:15|
Och när hon därefter stod upp för att plocka ax, bjöd Boas sina tjänare och sade: »Låten henne ock få plocka ax mellan kärvarna, och förfördelen henne icke.
-
16
|Rute 2:16|
Ja, I mån till och med draga ut strån ur knipporna åt henne och låta dem ligga, så att hon får plocka upp dem, och ingen må banna henne därför.»
-
17
|Rute 2:17|
Så plockade hon ax på åkern ända till aftonen; och när hon klappade ut det som hon hade plockat, var det vid pass en efa korn.
-
18
|Rute 2:18|
Och hon tog sin börda och gick in i staden, och hennes svärmoder fick se vad hon hade plockat. Därefter tog hon fram och gav henne vad hon hade fått över, sedan hon hade ätit sig mätt.
-
-
Sugestões
Clique para ler Efésios 4-6
02 de Dezembro LAB 702
MINISTÉRIO DE ORAÇÃO
Efésios 01-03
Paulo fazia de tudo para o bem estar daquelas pessoas que ele levava a Cristo. Quando todos os recursos acabavam, ele dava então o melhor por aquelas pessoas: orava por elas. A oração intercessória tem um poder incrível. De acordo com o pastor Mark Finley, quatro coisas acontecem quando alguém ora em favor de outra pessoa.
1)A oração permite que Deus fale sobre os pecados em nossa vida que nos impedem de sermos ganhadores de almas, bem-sucedidos. Com muita freqüência, quando você e eu oramos pelos outros, Jesus impressiona nosso coração com a necessidade de um relacionamento mais íntimo com Ele. Na atmosfera da oração, a conquista de almas é o apoio através do qual Jesus repreende o pecado de nossa vida. Nós dizemos: “Oh, Senhor, jamais vi a mim mesmo desse modo antes. Se é assim que sou realmente, se minha amargura, meus ciúmes, meu orgulho estão se interpondo entre mim e Ti, oh, Senhor, remove tudo isso, de modo que Tu possas operar por meu intermédio para conquistar aquela alma.” É na oração que Jesus nos revela as atitudes que impedem Seu trabalho através de nós.
2)A oração intensifica nosso desejo de obter a graça desejada. Um dos motivos pelos quais Jesus não atende imediatamente ao nosso pedido é porque Ele deseja que tenhamos uma harmonia tão próxima com Ele que trabalhemos com mais empenho pela salvação de determinada alma. Quanto mais oramos pela salvação de alguém mais a desejamos e quanto mais a desejamos, procuraremos mais oportunidades criativas para alcançar aquela pessoa.
3)A oração nos coloca em contato com a sabedoria divina. O Único que é verdadeiramente sábio para conquistar almas é Deus. Ele revela as palavras certas para dizer aos homens e às mulheres. Com essa sabedoria, podemos conhecer as chaves certas para abrir as portas. É a sabedoria de Cristo que nos faz escolher a chave certa para abrir determinado tipo de coração a fim de que receba os tesouros do evangelho.
4)A oração dá a Deus oportunidade de operar mais poderosamente do que não oramos. Não está Deus fazendo tudo o que pode para salvar uma pessoa antes de orarmos? Sim, mas quando oramos como Paulo, damos a Deus a oportunidade de fazer mais do que Ele havia feito antes. Deus escolheu voluntariamente limitar-Se na grande controvérsia entre o bem e o mal para não interferir na vontade humana. Quando uma pessoa ora por outra, damos a Deus a oportunidade de operar mais decisivamente nas mentes do que Ele o faria de outro modo.
E você, tem orado por quem? Que tal, como Paulo, exercer o ministério da oração intercessória?
Valdeci Júnior
Fátima Silva