-
-
Ett Svenskt Bibeln (1917) -
-
16
|Rute 3:16|
Och när hon kom till sin svärmoder, sade denna: »Huru har det gått för dig, min dotter?» Då berättade hon för henne allt vad mannen hade gjort mot henne;
-
17
|Rute 3:17|
och hon sade: »Dessa sex mått korn gav han mig, i det han sade: 'Du skall icke komma tomhänt hem till din svärmoder.'»
-
18
|Rute 3:18|
Då svarade hon: »Bida, min dotter, till dess du får se huru saken avlöper; ty mannen skall icke giva sig till ro, med mindre han i dag för saken till sitt slut.»
-
1
|Rute 4:1|
Och Boas hade gått upp till stadsporten och satt sig där. Då hände sig att den bördeman som Boas hade talat om gick där fram; då nämnde han honom vid namn och sade: »Kom hit och sätt dig här.» Och han kom och satte sig.
-
2
|Rute 4:2|
Därefter tog Boas till sig tio män av de äldste i staden och sade: »Sätten eder här.» Och de satte sig.
-
3
|Rute 4:3|
Sedan sade han till bördemannen: »Det åkerstycke som tillhörde vår broder Elimelek har Noomi sålt, hon som kom tillbaka från Moabs land.
-
4
|Rute 4:4|
Därefter tänkte jag att jag skulle underrätta dig därom och säga: Köp det inför dem som här sitta och inför mitt folks äldste. Om du vill taga det efter bördesrätt, så säg mig det, så att jag får veta det, ty ingen annan äger bördesrätt än du och, näst dig, jag själv.» Han sade: »Jag vill taga det efter bördesrätt.»
-
5
|Rute 4:5|
Då sade Boas: »När du köper åkern av Noomis hand, då köper du den ock av moabitiskan Rut, den dödes hustru, med skyldighet att uppväcka den dödes namn och fästa det vid hans arvedel.»
-
6
|Rute 4:6|
Bördemannen svarade: »Då kan jag icke begagna mig av min bördesrätt, ty jag skulle därmed fördärva min egen arvedel. Börda du åt dig vad jag skulle hava bördat, ty jag kan icke göra det.»
-
7
|Rute 4:7|
Men när någon bördade något eller avtalade ett byte, var det fordom sed i Israel att han, till stadfästelse av ett sådant avtal, drog av sig sin sko och gav den åt den andre; och detta gällde såsom ett vittnesbörd i Israel.
-
-
Sugestões
Clique para ler Apocalipse 15-17
26 de Dezembro LAB 726
AS DUAS TESTEMUNHAS
Apocalipse 12-14
Como prometi na meditação anterior, hoje vou comentar a leitura de ontem. E quero falar sobre as duas testemunhas de Apocalipse 11: O Antigo Testamento e o Novo Testamento. Que semelhança há entre o Velho e o Novo testamentos? Leandro Quadros explica-nos que, “para termos uma resposta concreta e bíblica para essa pergunta, precisamos levar em conta algumas coisas”:
1)A Bíblia que Jesus possuía continha apenas os livros do Antigo Testamento. Os evangelhos e cartas do Novo Testamento vieram a existir bem depois, quando a igreja cristã (após Cristo ter subido ao Céu) reuniu os escritos dos apóstolos para preservá-los. Portanto, quando Jesus diz em João 5:39 para examinarmos as Escrituras, Ele está dizendo: estudem o Velho Testamento, que era, de acordo com Phillip Yancey, “a Bíblia que Jesus lia”!
2) A Bíblia que os apóstolos tinham era o Antigo Testamento. Quando Paulo disse para “pregarmos a Palavra” (2 Timóteo 4:2), ele estava se referindo a todos os escritos dos profetas antigos.
3) Jesus disse que não acreditar nos escritos de Moisés seria o mesmo que não acreditar nEle! Veja: “Se vocês cressem em Moisés, creriam em mim, pois ele escreveu a meu respeito. Visto, porém, que não crêem no que ele escreveu, como crerão no que eu digo?” “João 5:46, 47”.
Portanto, dizer que o Antigo Testamento foi abolido (refiro-me ao feixe de livros) é uma heresia que deve ser rejeitada e combatida por todo cristão que ama a Palavra de Deus.
Que parte da Bíblia Jesus usava para explicar o evangelho?
O Velho e o Novo Testamento são uma coisa só. Não foi Deus quem criou a divisão dos livros da Bíblia em “Velho” e “Novo”, e sim os homens. Não que isso seja errado, pois serve para separamos “nominalmente” os livros, para fins didáticos (até facilita a procura dos textos); mas, não devemos separar os escritos do Antigo e Novo Testamento em nível de doutrinas, ensinos e validade, pois tudo veio do mesmo Deus.
O Novo Testamento não foi escrito para abolir o Velho Testamento, mas para confirmá-lo e completá-lo. Tanto que o Novo Testamento faz aproximadamente cerca de 637 referências ao Velho Testamento!
Os nomes “Novo” e “Velho” Testamento, que identificam e divisão das duas partes da Bíblia, vieram a existir posteriormente. O Novo Testamento recebeu tal identificação no ano 200 d.C e o Velho, em 326 d.C.
Portanto, para Deus não há divisão da Bíblia. Todos os livros da Bíblia, sejam do Antigo ou do Novo Testamento, foram criados por Deus e são úteis para nos guiar no caminho da salvação (2Pedro 1:21 e 2Timóteo 3:16)
A Bíblia é uma só!
Valdeci Júnior
Fátima Silva