-
-
Ett Svenskt Bibeln (1917) -
-
11
|Malaquias 1:11|
Från solens uppgång ända till dess nedgång är ju mitt namn stort bland folken, och överallt frambäras rökoffer och rena offergåvor åt mitt namn; ja, mitt namn är stort bland folken, säger HERREN Sebaot.
-
12
|Malaquias 1:12|
Men I ohelgen det, i det att I sägen: »Herrens bord kan man gärna försumma, och den spis, som gives därtill, behöver man icke mycket akta.»
-
13
|Malaquias 1:13|
Ja, I sägen: »Icke är det mödan värt!», och så handhaven I det vanvördigt, säger HERREN Sebaot. När I alltså frambären eder offergåva, då fören I fram, vad som är rövat och vad som är lytt och svagt. Skulle jag hava behag till sådana gåvor av eder hand? säger HERREN.
-
14
|Malaquias 1:14|
Nej, förbannad vare den bedragare, som i sin hjord har ett djur av hankön, men ändå, när han har gjort ett löfte, offrar åt Herren ett djur, som icke duger. Ty jag är en stor konung, säger HERREN Sebaot, och mitt namn är fruktansvärt bland folken.
-
1
|Malaquias 2:1|
Därför kommer nu följande bud till eder, I präster.
-
2
|Malaquias 2:2|
Om I icke hörsammen det och akten därpå, så att I given mitt namn ära, säger HERREN Sebaot, så skall jag sända förbannelse över eder och förbanna edra välsignelser; ja, jag har redan förbannat dem, eftersom I icke akten därpå.
-
3
|Malaquias 2:3|
Se, jag skall låta min näpst drabba eder avkomma, och jag skall kasta orenlighet i ansiktet på eder, orenligheten efter edra högtidsoffer; ja, I skolen själva bliva kastade i denna.
-
4
|Malaquias 2:4|
Då skolen I förstå, att jag har sänt till eder detta bud, för att mitt förbund med Levi skall bestå, säger HERREN Sebaot.
-
5
|Malaquias 2:5|
Jag hade ett förbund med honom, och däri var liv och frid. Sådant gav jag åt honom, för att han skulle frukta mig; och han fruktade mig och bävade för mitt namn.
-
6
|Malaquias 2:6|
Rätt undervisning var i hans mun, och ingen orätt fanns på hans läppar; fridsamt och redligt vandrade han i min umgängelse och omvände många från missgärning.
-
-
Sugestões

Clique para ler Daniel 1-3
12 de setembro LAB 256
DESTINO UNIVERSAL
Daniel 01-03
Nabucodonosor estava de olhos estatelados para ouvir a revelação sobre seu sonho. E o mais fascinante era que Daniel não diria somente o significado do sonho, mas também revelaria ao rei o que ele havia sonhado e esquecido. Por isso, ele podia confiar.
Nabucodonosor ficou sem fôlego, curioso para saber o significado. Só mesmo Deus poderia revelar ao rei aquilo que ele havia sonhado! E você, quer conhecer a definição do sonho?
A própria Bíblia explica. A cabeça de ouro era Babilônia. Dali, Nabucodonosor dominou o mundo de 605 a 539 a.C. Mas Babilônia não duraria para sempre. Ela seria derrotada por outro poder, simbolizado pelo peito e braços de prata, que eram os medos e os persas, que conquistaram Babilônia em 539 a.C e governou o mundo até 331 a.C.
A próxima parte da estátua, o ventre, era de um metal ainda inferior: o bronze. O domínio da Grécia, usando armamentos de bronze, entrou em cena. Alexandre o Grande, rei da Grécia, aos 33 anos de idade, liderou os gregos para conquistar os medo-persas na Batalha de Arbela em 331 a.C.
Mas, em menos de dois séculos...
O reino que seguiu a Grécia foi o poderio de ferro de Roma, o qual dominou o mundo desde 168 a.C e, por fim, caiu em seu poder. A divisão do império ocorreu desde 351 até 476 d.C., quando Rômulo Augusto, o último imperador romano, foi deposto pelos hérulos. Desde então, nunca mais se levantou outro duradouro império universal.
É como está escrito: “Mas como o ferro e o barro não se unem, assim também esses reinos não ficarão unidos (Daniel 2:43 – BLH)”. A história mostra os casamentos entre famílias reais. Na Primeira Guerra Mundial, quase todos os reis da Europa eram parentes. A rainha Vitória da Inglaterra era chamada a “avó da Europa”. Os reis da Espanha e da Inglaterra, o czar da Rússia e o kaiser da Alemanha eram todos parentes. Nessa guerra, sobrinhos, tios e avós brigaram entre si. Caíram os reinos, e a monarquia deu lugar à república.
Profecia cumprida! Nessa passagem, a Palavra de Deus é clara. Sete palavras – assim também esses reinos não ficarão unidos – têm detido cada pretendente a conquistador da Europa no decorrer dos séculos. Alguns governantes tentaram unir politicamente as nações da Europa: Carlos Magno, Luís XIV e Napoleão Bonaparte da França; Carlos V da Espanha; Guilherme II e Adolfo Hitler da Alemanha, etc. Mas não conseguiram, pois a sentença da profecia era clara e exata. O destino da história está sob o controle de Deus.
Diga ao Senhor que você quer colocar o controle da sua vida em Suas mãos.
Valdeci Júnior
Fátima Silva