-
-
Ett Svenskt Bibeln (1917) -
-
7
|Malaquias 2:7|
Ty prästens läppar skola förvara kunskap, och undervisning skall man hämta ur hans mun; han är ju HERREN Sebaots sändebud.
-
8
|Malaquias 2:8|
Men I haven vikit av ifrån vägen; genom eder undervisning haven I kommit många på fall. I haven fördärvat förbundet med Levi, säger HERREN Sebaot.
-
9
|Malaquias 2:9|
Därför har ock jag gjort eder föraktade och låga i allt folkets ögon, eftersom I icke hållen mina vägar, utan haven anseende till personen, när I handhaven undervisningen.
-
10
|Malaquias 2:10|
Hava vi icke alla en och samma fader? Har icke en och samma Gud skapat oss? Varför handla vi då trolöst mot varandra och bryta våra fäders förbund?
-
11
|Malaquias 2:11|
Juda har handlat trolöst, och styggelse är bedriven i Israel och i Jerusalem; ty Juda har oskärat HERRENS helgedom, den som han älskar, och de hava tagit till äkta kvinnor, som dyrka främmande gudar.
-
12
|Malaquias 2:12|
Hos den man som så gör må HERREN utrota var levande själ ur Jakobs hyddor, jämväl den som frambär offergåvor till HERREN Sebaot.
-
13
|Malaquias 2:13|
Och ännu något annat gören I: I vållen, att HERRENS altare höljes med tårar, med gråt och klagan, så att han icke mer vill se till offergåvorna, ej heller med välbehag kan taga emot något ur eder hand.
-
14
|Malaquias 2:14|
Nu frågen I: »Huru så?» Jo, HERREN var ju vittne mellan dig och din ungdoms hustru, henne som du nu har varit trolös emot, fastän hon är din maka, din äkta hustru.
-
15
|Malaquias 2:15|
Hava vi då icke en och samma skapare, den, i vilkens hand det står, att vår ande bevaras? Och vad vill nu denne ene? Han vill ju hava ett gudaktigt släkte. Tagen eder därför väl till vara, så att ingen bliver trolös mot sin ungdoms hustru.
-
16
|Malaquias 2:16|
Ty jag hatar äktenskapsskillnad, säger HERREN, Israels Gud, och att man höljer sig i våld såsom i en överklädnad, säger HERREN Sebaot. Tagen eder därför väl till vara, så att I icke bliven trolösa.
-
-
Sugestões

Clique para ler Salmos 140-144
08 de julho LAB 555
PARAFRASEAPLICANDO
SALMOS 140-144
Em alta voz, você clama ao Senhor; eleva sua voz a Ele, suplicando misericórdia. Derrama diante dEle seu lamento e apresenta sua angústia. Quando seu espírito desanima, é Deus quem conhece o caminho que você deve seguir. Na vereda por onde anda, esconderam uma armadilha contra você. Talvez você olhe para sua direita e veja que ninguém esteja se preocupando. Aí, você diz: “Não tenho abrigo seguro; ninguém se importa com a minha vida!” Daí, você clama ao Senhor, reconhecendo, e dizendo que Ele é seu refúgio; que é tudo o que tem na terra dos viventes. Peça para que Deus dê atenção ao seu clamor, justamente pelo fato de estar muito abatido. Se você fizer isso, pedir para o Senhor livrar-lhe dos que lhe perseguem, por eles serem mais fortes do que você, se pedir para Deus libertá-lo da prisão, para render graças ao Seu nome, os justos se reunirão à sua volta, por causa da bondade de Deus para com você.
Você está pensando que essas palavras são minhas? Não mesmo! Tudo o que escrevi são, simplesmente, as palavras do Salmo 142, parafraseadas. E, cá pra nós, elas não têm tudo a ver com você? Por mais que achemos ser uma coisa distante, tendo o hábito de ler a Bíblia diariamente, a verdade é que o conteúdo do texto bíblico pode estar mais perto de nós e da nossa realidade que imaginamos. Deus nos ama muito e quer estar perto de nós. E um dos meios para que isso aconteça é através da leitura, do contato com Sua Palavra, a carta de amor que Ele nos deixou.
O salmo que parafraseei no início do comentário é apenas um dos cinco salmos lindos, propostos para nossa leitura. E o meu desafio para você é que faça paráfrases desses salmos. Você sabe o que é paráfrase? É reescrever uma mensagem com outras palavras; é dizer a mesma coisa, mudando o vocabulário, numa adaptação prática. Essa adaptação tem o objetivo de fazer uma aplicação melhor do texto, sem mudar a interpretação original dele. E aí, você encara o desafio? Pegue uma folha de papel, uma caneta, abra a Bíblia no Salmo 140 e vá lendo-o e reescrevendo o mesmo para uma realidade mais próxima de você.
Vou lhe ajudar com mais um exemplo, agora aplicado no Salmo 143. Vamos orar? “Senhor Deus, por favor, ouça a oração desse meu amigo leitor. Dê ouvidos à sua súplica, e responda-o, por Tua fidelidade e por Tua justiça. Estenda as Tuas mãos para essa pessoa que está lendo esta prece, porque como a terra árida, ela tem sede de Ti.” Amém, Senhor!
Valdeci Júnior
Fátima Silva