-
-
Ett Svenskt Bibeln (1917) -
-
13
|Eclesiastes 2:13|
då insåg jag att visheten väl har samma företräde framför dårskapen, som ljuset har framför mörkret:
-
14
|Eclesiastes 2:14|
Den vise har ögon i sitt huvud, men dåren vandrar i mörker. Dock märkte jag att det går den ene som den andre.
-
15
|Eclesiastes 2:15|
Då sade jag i mitt hjärta: »Såsom det går dåren, så skall det ock gå mig; vad gagn har då därav att jag är förmer i vishet?» Och jag sade i mitt hjärta att också detta var fåfänglighet.
-
16
|Eclesiastes 2:16|
Ty den vises minne varar icke evinnerligen, lika litet som dårens; i kommande dagar skall ju alltsammans redan vara förgätet. Och måste icke den vise dö såväl som dåren?
-
17
|Eclesiastes 2:17|
Och jag blev led vid livet, ty illa behagade mig vad som händer under solen, eftersom allt är fåfänglighet och ett jagande efter vind.
-
18
|Eclesiastes 2:18|
Ja, jag blev led vid all den möda som jag hade gjort mig under solen, eftersom jag åt någon annan som skall komma efter mig måste lämna vad jag har gjort.
-
19
|Eclesiastes 2:19|
Och vem vet om denne skall vara en vis man eller en dåre? Men ändå skall han få råda över allt det varpå jag har nedlagt min möda och min vishet under solen. Också detta är fåfänglighet.
-
20
|Eclesiastes 2:20|
Så begynte jag då att åter förtvivla i mitt hjärta över all den möda som jag hade gjort mig under solen.
-
21
|Eclesiastes 2:21|
Ty om en människa med vishet och insikt och skicklighet har utstått sin möda, så måste hon dock lämna sin del åt en annan som icke har haft någon möda därmed. Också detta är fåfänglighet och ett stort elände.
-
22
|Eclesiastes 2:22|
Ja, vad gagn har människan av all möda och hjärteoro som hon gör sig under solen?
-
-
Sugestões
Clique para ler Apocalipse 21-21