-
-
Ett Svenskt Bibeln (1917) -
-
16
|Neemias 13:16|
Och tyrierna, som vistades där, förde in fisk och alla slags varor och sålde dem på sabbaten till judarna, och detta i Jerusalem.
-
17
|Neemias 13:17|
Då förebrådde jag Juda ädlingar detta och sade till dem: »Huru kunnen I handla så illa och därmed ohelga sabbatsdagen?
-
18
|Neemias 13:18|
Var det icke därför att edra fäder gjorde sådant som vår Gud lät all denna olycka komma över oss och över denna stad? Och nu dragen I ännu större vrede över Israel genom att så ohelga sabbaten.»
-
19
|Neemias 13:19|
Och så snart det begynte bliva mörkt i Jerusalems portar före sabbaten, tillsade jag att man skulle stänga dörrarna; jag tillsade ock att man icke skulle öppna dem förrän efter sabbaten. Och jag ställde några av mina tjänare på vakt vid portarna, för att intet lastgods skulle kunna föras in på sabbatsdagen.
-
20
|Neemias 13:20|
Då stannade köpmän och försäljare av alla slags varor utanför Jerusalem över natten, och det både en och två gånger.
-
21
|Neemias 13:21|
Men jag varnade dem och sade till dem: »Varför stannen I över natten framför muren? Om I ännu en gång gören så, skall jag låta min hand drabba eder.»
-
22
|Neemias 13:22|
Och jag tillsade leviterna att de skulle rena sig och komma och hålla vakt vid portarna, för att sabbatsdagen måtte hållas helig. Tänk ock därför på mig, min Gud, och hav misskund med mig efter din stora nåd!
-
23
|Neemias 13:23|
På den tiden såg jag också judiska män som hade tagit till sig asdoditiska, ammonitiska och moabitiska kvinnor.
-
24
|Neemias 13:24|
Och deras barn talade till hälften asdoditiska -- ty judiska kunde de icke tala riktigt -- eller ock något av de andra folkens tungomål.
-
25
|Neemias 13:25|
Då förebrådde jag dem detta och uttalade förbannelser över dem, ja, några av dem slog jag och ryckte jag i skägget. Och jag besvor dem vid Gud och sade: »I skolen icke giva edra döttrar åt deras söner, ej heller skolen I av deras döttrar taga hustrur åt edra söner eller åt eder själva.
-
-
Sugestões
Clique para ler Atos 19-21
11 de novembro LAB 681
SUBLINHE AÍ
Atos 16-18
Para incentivá-lo a fazer a leitura bíblica de hoje, quero fazer ressaltar aqui alguns destaques da mesma. Digo alguns, porque creio que, motivado pelos tais, você mesmo concluirá a lista dos pontos relevantes deste trecho de texto inspirado (Atos 16-18). De minha parte, desta vez, a ênfase é doutrinária, como você lê a partir do próximo parágrafo.
O primeiro realce é para 16:6-7. Nestes versos, olhando para a doutrina do Espírito Santo, nos relembramos de Sua missão, que é conduzir a igreja e seus interesses (veja também 20:28). Note que os cristãos da igreja primitiva vislumbravam o Espírito Santo como uma pessoa divina (15:28).
A doutrina do sábado também pode ser evidenciada e reforçada com alguns versículos do nosso texto de hoje. Em 16:33, em 17:12 e 18:4 (cf. 66:22), confirmamos que, mesmo após a ascensão de Cristo, Sua igreja continuou lembrando-se do dia de sábado para o santificar, sistemática e periodicamente.
Dentre as nossas crenças fundamentais, temos como, a primeira delas, “As Sagradas Escrituras”. Esta primordialidade é dada à importância que a Bíblia tem. Cristãos verdadeiramente nobres sempre levaram isto em consideração. Veja que exemplo os ouvintes de Paulo e Silas, que recebiam a transmissão da Palavra em Beréia, nos deixaram, sobre como ser realmente um estudante que fica “Por Dentro da Bíblia”, em 17:11.
Mas precisamos ter consciência de que o conhecimento de Deus vem antes do conhecimento da Bíblia. Isto nós aprendemos em 17:23, com Paulo e com os atenienses, que adoravam a Deus antes mesmo de terem recebido a Sua palavra. E, voltando a falar sobre as doutrinas da divindade, não nos esqueçamos que é nEle que “vivemos, nos movemos e existimos (17:28)”.
Isto nos remonta à doutrina da Criação, notando a pauta de que a ação criadora de Deus não aconteceu somente no Gênesis. Ela continua (veja também Colossenses 1:17). É claro que foi nos eventos narrados nos primeiros capítulos da Bíblia que tudo começou, mas o mesmo Deus, eterno, que atuou lá, atua aqui. Lá, como humanidade, começamos a existir. Até mesmo a linha ateísta da antropologia ateísta concorda que toda a raça humana vem (evoluiu) de um só tronco. Mas antes dos cientistas de hoje, Paulo já sabia sobre a origem das raças, quando, em Atos 17:26, deixou claro que somos todos de um mesmo tronco ancestral.
Creio que o capítulo 18 pode ser resumido numa palavra: missão. Olhe para os atos dos apóstolos, ao ler este texto. Missiologia não é teoria apenas, mas, principalmente, prática. E a comissão da igreja, se considerada o primeiro dos seus ensinamentos, dá vigor a todas as demais doutrinas.
Além de aprender, pratique, testemunhado!
Valdeci Júnior
Fátima Silva