-
-
Ett Svenskt Bibeln (1917)
-
-
1
|Ester 2:1|
Efter en tids förlopp, sedan konung Ahasveros' vrede hade lagt sig, tänkte han åter på Vasti och vad hon hade gjort, och vad som var beslutet om henne.
-
2
|Ester 2:2|
Då sade konungens män som betjänade honom: »Må man för konungens räkning söka upp unga och fagra jungfrur,
-
3
|Ester 2:3|
och må konungen i sitt rikes alla hövdingdömen förordna vissa män som samla tillhopa alla dessa unga och fagra jungfrur till fruhuset i Susans borg och överlämna dem åt konungens hovman Hege, kvinnovaktaren, och man give dem vad nödigt är till deras beredelse.
-
4
|Ester 2:4|
Och den kvinna som konungen finner behag i blive drottning i Vastis ställe.» Detta tal behagade konungen, och han gjorde så.
-
5
|Ester 2:5|
I Susans borg fanns då en judisk man som hette Mordokai, son till Jair, son till Simei, son till Kis, en benjaminit;
-
6
|Ester 2:6|
denne hade blivit bortförd från Jerusalem med de fångar som fördes bort tillsammans med Jekonja, Juda konung, när denne fördes bort av Nebukadnessar, konungen i Babel.
-
7
|Ester 2:7|
Han var fosterfader åt Hadassa, som ock kallades Ester, hans farbroders dotter; ty hon hade varken fader eller moder. Hon var en flicka med skön gestalt, fager att skåda; och efter hennes faders och moders död hade Mordokai upptagit henne såsom sin egen dotter.
-
8
|Ester 2:8|
Då nu konungens befallning och påbud blev kunnigt, och många unga kvinnor samlades tillhopa till Susans borg och överlämnades åt Hegai, blev ock Ester hämtad till konungshuset och överlämnad åt kvinnovaktaren Hegai.
-
9
|Ester 2:9|
Och flickan behagade honom och fann nåd inför honom; därför skyndade han att giva henne vad nödigt var till hennes beredelse, så ock den kost hon skulle hava, ävensom att giva henne från konungshuset de sju tärnor som utsågos åt henne. Och han lät henne med sina tärnor flytta in i den bästa delen av fruhuset.
-
10
|Ester 2:10|
Men om sitt folk och sin släkt hade Ester icke yppat något, ty Mordokai hade förbjudit henne att yppa något därom.
-
-
Sugestões
Clique para ler Provérbios 8-11
12 de julho LAB 559
LENDO PROVÉRBIOS
Provérbios 08-11
O que são provérbios? Segundo a “Wikipédia”, uma enciclopédia livre da internet, um provérbio “é uma sentença de caráter prático e popular, que expressa em forma sucinta, e não raramente figurativa, uma ideia ou pensamento.” Parece que complicou mais que ajudou? Provérbio é um pensamento legal que geralmente diz uma coisa boa e verdadeira. Nem sempre, mas quase sempre. Existem alguns que não prestam, mas têm muitos bons.
Às vezes, ao entrar em um estabelecimento, vemos um quadro com um pensamento. Embaixo, estão os créditos: “provérbio chinês”, “provérbio árabe”, etc. São muitos os tipos de provérbios. Como você é alguém que acredita em Deus e gosta de ler mensagens sobre a Bíblia, quero lançar um desafio. É um desafio para mim também. Vamos ser mais coerentes? Como assim? Minha proposta é usarmos mais a coerência em vez de ficarmos nos chafurdando com provérbios disso, provérbios daquilo, que muitas vezes têm até origens duvidosas e pagãs. É melhor gastarmos tempo nos provérbios bíblicos, já que somos cristãos e nosso livro é a Bíblia.
São tantos ensinos bons em cada um deles... A leitura de hoje, por exemplo, dispensa comentários! Quer ver só? O que você lerá a partir de agora é apenas leitura bíblica, sem comentário nenhum meu. São destaques que irei fazer do texto bíblico, só para deixar você com água na boca:
A sabedoria é mais preciosa do que rubis; nada do que vocês possam desejar compara-se a ela.
Temer o SENHOR é odiar o mal.
Quem corrige o zombador traz sobre si o insulto; quem repreende o ímpio mancha o próprio nome. Não repreenda o zombador, caso contrário ele o odiará; repreenda o sábio, e ele o amará.
O temor do SENHOR é o princípio da sabedoria, e o conhecimento do Santo é entendimento.
Os tesouros de origem desonesta não servem para nada, mas a retidão livra da morte.
Os sábios de coração aceitam mandamentos, mas a boca do insensato o leva à ruína.
O ódio provoca dissensão, mas o amor cobre todos os pecados.
Quem acolhe a disciplina mostra o caminho da vida, mas quem ignora a repreensão desencaminha outros.
Como o vinagre para os dentes e a fumaça para os olhos, assim é o preguiçoso para aqueles que o enviam.
O homem que não tem juízo ridiculariza o seu próximo, mas o que tem entendimento refreia a língua. Quem muito fala trai a confidência, mas quem merece confiança guarda o segredo.
Mulher bondosa conquista respeito. Como anel de ouro em focinho de porco, assim é a mulher bonita, mas indiscreta.
Aqui tem apenas 13% da leitura de hoje. Gostou? Então leia o restante.
Valdeci Júnior
Fátima Silva