-
-
Ett Svenskt Bibeln (1917) -
-
1
|Ester 7:1|
Så kommo då konungen och Haman till gästabudet hos drottning Ester.
-
2
|Ester 7:2|
Och när vinet dracks, sade konungen till Ester, också nu på andra dagen: »Vad är din bön, drottning Ester? Den vare dig beviljad. Och vad är din begäran? Gällde den ock hälften av riket, så skall den uppfyllas.»
-
3
|Ester 7:3|
Drottning Ester svarade och sade: »Om jag har funnit nåd för dina ögon, o konung, och det så täckes konungen, så blive mitt liv mig skänkt på min bön, och mitt folks på min begäran.
-
4
|Ester 7:4|
Ty vi äro sålda, jag och mitt folk, till att utrotas, dräpas och förgöras. Om vi allenast hade blivit sålda till trälar och trälinnor, så skulle jag hava tegat; ty den olyckan vore icke sådan, att vi borde besvära konungen därmed.»
-
5
|Ester 7:5|
Då svarade konung Ahasveros och sade till drottning Ester: »Vem är den, och var är den, som har fördristat sig att så göra?»
-
6
|Ester 7:6|
Ester sade: »En hätsk och illvillig man är det: den onde Haman där.» Då blev Haman förskräckt för konungen och drottningen.
-
7
|Ester 7:7|
Och konungen stod upp i vrede och lämnade gästabudet och gick ut i palatsets trädgård; men Haman trädde fram för att bedja drottning Ester om sitt liv, ty han såg, att konungen hade beslutit hans ofärd.
-
8
|Ester 7:8|
När konungen därefter kom tillbaka till gästabudssalen från palatsets trädgård, hade Haman sjunkit ned mot den soffa, där Ester satt; då sade konungen: »Vill han ock öva våld mot drottningen, härinne i min närvaro?» Knappt hade detta ord gått över konungens läppar, förrän man höljde över Hamans ansikte.
-
9
|Ester 7:9|
Och Harebona, en av hovmännen hos konungen, sade: »Vid Hamans hus står redan en påle, femtio alnar hög, som Haman låtit resa upp för Mordokai, vilkens ord en gång var konungen till sådant gagn.» Då sade konungen: »Hängen upp honom på den.»
-
10
|Ester 7:10|
Så hängde de upp Haman på den påle, som han hade låtit sätta upp för Mordokai. Sedan lade sig konungens vrede.
-
-
Sugestões
Clique para ler Isaías 56-58
07 de agosto LAB 585
LIVRES I
Isaías 56-58
Oprimido e desejando um livramento. Era assim que eu estava me sentindo numa tarde de domingo, há alguns dias. Meu peito apertava, estava triste. Foi quando recebi um CD que eu nunca vira antes: “Livres”. Fiquei olhando sua capa: quatro homens vestidos de jeans e camisas soltas, bem à vontade, num gramado bem gostoso, sob um céu limpo, azul anil. Então pensei: “essa foto realmente lembra liberdade.”
Resolvi abrir o CD. Vi o encarte. Uma arte limpa, clean. Cada uma das fotos passava para mim uma visão de liberdade. Li o texto do encarte, que falou ao meu coração desejoso de se ver livre. Você gosta de ser livre? Então, eu já estava convencido a ouvir o CD. E olha que sou crítico! Coloquei a primeira música e gostei. Ela me fez lembrar que Deus irá comigo. A terceira lembrou-me da liberdade que eu tinha quando era criança, ótima. Fui ficando cada vez mais boquiaberto. Cada música era melhor que a outra: todas girando em torno do tema do CD, o nome da segunda música desse CD “Livres”. Mas não fiquei tão impressionado pela beleza das músicas. Os cantores cantam muito, o que mais me chamou a atenção não foi a bela técnica vocal deles. O que me encantou foi o sentimento que a soma de tudo produziu em mim: a arte, instrumentalidade, linguagem, visual, letras, musicalidade, tudo, a soma de tudo só me trouxe um tipo de sentimento: sou livre em Jesus! Amém! Quando terminei de ouvi-lo, estava com a alma lavada. Uma bênção. Realmente Deus quer nos ver livres.
Você deve estar se perguntando que CD é esse. É quarteto Ônix, de Novo Hamburgo, RS (Fone: 51-3066-3499, 8120-2806; e-mail: betinhoonix@gmail.com). O CD inteiro é um louvorzão no pleno sentido da palavra. Muito bom! E falando em palavra, a palavra “livres” é a mesma que poderíamos dizer ser a palavra-chave da leitura bíblica de hoje. A Bíblia nos apresenta esta vontade de Deus: ver-nos livres.
Quer ver só? Isaías 56 mostra que a salvação que o Senhor oferece é de uma liberdade tão grande, que não é só para um povo em particular. É para todo tipo de gente, de todas as nações. Esta consolação para os contritos continua no capítulo 57 e a leitura bíblica de hoje culmina com Isaías 58, onde é mostrado o sentido do verdadeiro jejum. Na realidade, é o sentido da verdadeira religião, que em um verso pode ser resumido assim: “desatar as cordas do jugo e por em liberdade o os oprimidos.” Tudo na leitura de hoje, na Bíblia, no plano de Deus, combina para vestir-nos com uma palavra: livres!
Valdeci Júnior
Fátima Silva