-
-
Ett Svenskt Bibeln (1917) -
-
10
|Neemias 2:10|
Men då horoniten Sanballat och Tobia, den ammonitiske tjänstemannen, hörde detta, förtröt det dem högeligen att någon hade kommit för att se Israels barn till godo.
-
11
|Neemias 2:11|
När jag sedan hade kommit till Jerusalem och varit där i tre dagar,
-
12
|Neemias 2:12|
stod jag upp om natten jämte några få män, utan att hava omtalat för någon människa vad min Gud ingav mig i hjärtat att göra för Jerusalem; och det djur som jag red på var det enda jag hade med mig.
-
13
|Neemias 2:13|
Och jag drog om natten ut genom Dalporten fram emot Drakkällan och Dyngporten och besåg Jerusalems murar, huru de voro nedbrutna, och huru dess portar voro förtärda av eld.
-
14
|Neemias 2:14|
Och jag drog vidare till Källporten och till Konungsdammen, men där var det icke möjligt för djuret att komma fram med mig.
-
15
|Neemias 2:15|
Då begav jag mig uppför dalen om natten och besåg muren och vände sedan åter in genom Dalporten och kom så tillbaka.
-
16
|Neemias 2:16|
Och föreståndarna hade icke fått veta vart jag hade gått, och vad jag ville göra, ty jag hade ännu icke omtalat något för judarna, prästerna, ädlingarna, föreståndarna och de övriga, som skulle få med arbetet att göra.
-
17
|Neemias 2:17|
Men nu sade jag till dem: »I sen själva i vilken nöd vi äro, huru Jerusalem ligger öde, och huru dess portar äro uppbrända i eld. Välan då, låt oss bygga upp Jerusalems mur, för att vi icke längre må vara till smälek.»
-
18
|Neemias 2:18|
Och jag omtalade för dem huru min Guds hand hade varit mig nådig, så ock vad konungen hade lovat mig. Då sade de: »Vi vilja stå upp och bygga.» Och de togo mod till sig för det goda verket.
-
19
|Neemias 2:19|
Men när horoniten Sanballat och Tobia, den ammonitiske tjänstemannen, och araben Gesem hörde detta, bespottade de oss och visade förakt för oss; och de sade: »Vad är det I gören? Viljen I sätta eder upp mot konungen?»
-
-
Sugestões
Clique para ler Isaías 56-58
07 de agosto LAB 585
LIVRES I
Isaías 56-58
Oprimido e desejando um livramento. Era assim que eu estava me sentindo numa tarde de domingo, há alguns dias. Meu peito apertava, estava triste. Foi quando recebi um CD que eu nunca vira antes: “Livres”. Fiquei olhando sua capa: quatro homens vestidos de jeans e camisas soltas, bem à vontade, num gramado bem gostoso, sob um céu limpo, azul anil. Então pensei: “essa foto realmente lembra liberdade.”
Resolvi abrir o CD. Vi o encarte. Uma arte limpa, clean. Cada uma das fotos passava para mim uma visão de liberdade. Li o texto do encarte, que falou ao meu coração desejoso de se ver livre. Você gosta de ser livre? Então, eu já estava convencido a ouvir o CD. E olha que sou crítico! Coloquei a primeira música e gostei. Ela me fez lembrar que Deus irá comigo. A terceira lembrou-me da liberdade que eu tinha quando era criança, ótima. Fui ficando cada vez mais boquiaberto. Cada música era melhor que a outra: todas girando em torno do tema do CD, o nome da segunda música desse CD “Livres”. Mas não fiquei tão impressionado pela beleza das músicas. Os cantores cantam muito, o que mais me chamou a atenção não foi a bela técnica vocal deles. O que me encantou foi o sentimento que a soma de tudo produziu em mim: a arte, instrumentalidade, linguagem, visual, letras, musicalidade, tudo, a soma de tudo só me trouxe um tipo de sentimento: sou livre em Jesus! Amém! Quando terminei de ouvi-lo, estava com a alma lavada. Uma bênção. Realmente Deus quer nos ver livres.
Você deve estar se perguntando que CD é esse. É quarteto Ônix, de Novo Hamburgo, RS (Fone: 51-3066-3499, 8120-2806; e-mail: betinhoonix@gmail.com). O CD inteiro é um louvorzão no pleno sentido da palavra. Muito bom! E falando em palavra, a palavra “livres” é a mesma que poderíamos dizer ser a palavra-chave da leitura bíblica de hoje. A Bíblia nos apresenta esta vontade de Deus: ver-nos livres.
Quer ver só? Isaías 56 mostra que a salvação que o Senhor oferece é de uma liberdade tão grande, que não é só para um povo em particular. É para todo tipo de gente, de todas as nações. Esta consolação para os contritos continua no capítulo 57 e a leitura bíblica de hoje culmina com Isaías 58, onde é mostrado o sentido do verdadeiro jejum. Na realidade, é o sentido da verdadeira religião, que em um verso pode ser resumido assim: “desatar as cordas do jugo e por em liberdade o os oprimidos.” Tudo na leitura de hoje, na Bíblia, no plano de Deus, combina para vestir-nos com uma palavra: livres!
Valdeci Júnior
Fátima Silva