-
-
Ett Svenskt Bibeln (1917) -
-
11
|Daniel 4:11|
Han ropade med hög röst och sade: 'Huggen ned trädet och skären av dess grenar, riven bort dess lövverk och förströn dess frukt, så att djuren som ligga därunder fara sin väg och fåglarna flyga bort ifrån dess grenar.
-
12
|Daniel 4:12|
Dock må stubben med rötterna lämnas kvar i jorden, bunden med kedjor av järn och koppar, bland markens gräs; av himmelens dagg skall han vätas och hava sin lott med djuren bland markens örter.
-
13
|Daniel 4:13|
Hans hjärta skall förvandlas, så att det icke mer är en människas, och ett djurs hjärta skall givas åt honom, och sju tider skola så gå fram över honom.
-
14
|Daniel 4:14|
Så är det förordnat genom änglarnas rådslut, och så är det befallt om denna sak av de heliga, för att de levande skola besinna att den Högste råder över människors riken och giver dem åt vem han vill, ja, upphöjer den lägste bland människor till att härska över dem.'
-
15
|Daniel 4:15|
Sådan var den dröm som jag, konung Nebukadnessar, hade. Och du, Beltesassar, må nu säga uttydningen; ty ingen av de vise i mitt rike kan säga mig uttydningen, men du kan det väl, ty heliga gudars ande är i dig.»
-
16
|Daniel 4:16|
Då stod Daniel, som också hade namnet Beltesassar, en stund häpen, uppfylld av oroliga tankar. Men konungen tog åter till orda och sade: »Beltesassar, låt icke drömmen och vad den betyder förskräcka dig. Beltesassar svarade och sade: »Min herre, o att drömmen gällde dem som hata dig, och dess betydelse dina fiender!
-
17
|Daniel 4:17|
Trädet som du såg, vilket var så stort och väldigt och så högt att det räckte upp till himmelen och syntes över hela jorden,
-
18
|Daniel 4:18|
och som hade ett så skönt lövverk och bar mycken frukt, så att det hade föda åt alla, trädet under vilket markens djur bodde, och på vars grenar himmelens fåglar hade sina nästen,
-
19
|Daniel 4:19|
det är du själv, o konung, du som har blivit så stor och väldig, du vilkens storhet har vuxit, till dess att den har nått upp till himmelen, och vilkens välde sträcker sig till jordens ända.
-
20
|Daniel 4:20|
Men att konungen såg en helig ängel stiga ned från himmelen, vilken sade: 'Huggen ned trädet och förstören det; dock må stubben med rötterna lämnas kvar i jorden, bunden med kedjor av järn och koppar, bland markens gräs; av himmelens dagg skall han vätas och hava sin lott med markens djur, till dess att sju tider hava gått fram över honom',
-
-
Sugestões
Clique para ler Mateus 27-28
12 de outubro LAB 651
BREVE JESUS VOLTARÁ
Mateus 24-26
“Sevos de Deus, a trombeta tocai. Breve Jesus voltará. A todo mundo a mensagem levai. Breve Jesus voltará. Breve virá, breve virá...”. Esta mensagem tem sido cantada pelo mais tradicional ministério evangélico de rádio do Brasil, “A Voz da Profecia”, por muitas décadas. Como eu também gostaria de cantá-la para você. Não posso? Posso. A tônica desta nota pode ficar soando na abóbada do seu cérebro numa acústica interminável, se você der ouvidos à leitura de hoje, cuja pauta é “A Volta de Jesus”.
Trata-se de um evento global, real, iminente e de data imprevista (Mateus 24:36). Portanto, torna-se imprescindível, o seu envolvimento com as preocupações que o abarcam. É por isto que a leitura de hoje é tão importante para você, na necessidade do preparo (Mateus 25:1-13), antes que aconteça o selamento do Espírito Santo, e a porta da graça se feche (Mateus 7:22-23; 25:11-12; Apocalipse 7:1-3. As habilidades especiais que o Senhor lhe deu devem ser aplicadas nisto (Mateus 25:14-30).
Em Mateus 24 você pode conhecer os sinais no contexto do mundo religioso precedente à esta segunda vinda de Cristo. O declínio ético (Apocalipse 13) afeta até o “dom de profecia”. E a advertência de Jesus no tocante aos falsos profetas no tempo do fim indica que neste mesmo tempo haveria profetas verdadeiros (Joel 2:28). Mas, nesta confusão religiosa, algo predomina, a fim de que você não termine desorientado (2Timóteo 3:15).
Ainda neste capítulo, veja a descrição do quadro dominante no mundo moral. Compare os versos 38-39 com 1Tessalonicenses 5:2-3 e Daniel 2:32-35. Mas até aí podemos ver esperança. A expressão “e os levou a todos” (verso 39) é, teologicamente, aplicada ao fim do Milênio (Apocalipse 20), quando ocorrerá também o fim da presença do pecado no Universo, com o extermínio total de toda impiedade (Lucas 17:29).
Será por esta ocasião que virá o Reino da Glória. Hoje, vivemos o Reino da Graça, que é uma situação em que estamos já salvos na garantia, mas não ainda livres de nos perdermos novamente (é o que a teologia chama do estágio do ‘já mas não ainda’, quanto à nossa salvação. Mas quando Deus vier (e note que até o Pai participará ativamente da segunda vinda de Cristo, de acordo com Mateus 26:64) seremos glorificados (1Coríntios 15) e viveremos num contexto em que não mais haverá nenhum tipo de degeneração (Mateus 25:31; Daniel 7:27).
Para Jesus, tudo isto era e é tão real a ponto de poder ser sentido na boca (Mateus 26:29). Você também precisa degustar esta realidade. A Santa Ceia, que tomamos na igreja, é o antegozo da volta de Cristo. Viva em comunhão!
Valdeci Júnior
Fátima Silva