-
-
Ett Svenskt Bibeln (1917) -
-
1
|Daniel 8:1|
I konung Belsassars tredje regeringsår såg jag, Daniel, en syn, en som kom efter den jag förut hade sett.
-
2
|Daniel 8:2|
Då jag nu i denna syn såg till, tyckte jag mig vara i Susans borg i hövdingdömet Elam; och då jag vidare såg till i synen, fann jag mig vara vid floden Ulai.
-
3
|Daniel 8:3|
Och när jag lyfte upp mina ögon, fick jag se en vädur stå framför floden, och han hade två horn; och båda hornen voro höga, men det ena var högre än det andra, och detta som var högre sköt sist upp.
-
4
|Daniel 8:4|
Jag såg väduren stöta med hornen västerut och norrut och söderut, och intet djur kunde stå honom emot, och ingen kunde rädda ur hans våld; han for fram såsom han ville och företog sig stora ting.
-
5
|Daniel 8:5|
Och när jag vidare gav akt, fick jag se en bock komma västerifrån och gå fram över hela jorden, dock utan att röra vid jorden; och bocken hade ett ansenligt horn i pannan.
-
6
|Daniel 8:6|
Och han nalkades väduren med de båda hornen, den som jag hade sett stå framför floden, och sprang emot honom i väldig vrede.
-
7
|Daniel 8:7|
Jag såg honom komma ända inpå väduren och störta över honom i förbittring, och han stötte till väduren och krossade hans båda horn, så att väduren icke hade någon kraft att stå emot honom. Sedan slog han honom till jorden och trampade på honom; och ingen fanns, som kunde rädda väduren ur hans våld.
-
8
|Daniel 8:8|
Och bocken företog sig mycket stora ting. Men när han hade blivit som starkast, brast det stora hornet sönder, och fyra andra ansenliga horn sköto upp i dess ställe, åt himmelens fyra väderstreck.
-
9
|Daniel 8:9|
Och från ett av dem gick ut ett nytt horn, i begynnelsen litet, och det växte övermåttan söderut och österut och åt »det härliga landet» till.
-
10
|Daniel 8:10|
Och det växte ända upp till himmelens härskara och kastade några av denna härskara, av stjärnorna, ned till jorden och trampade på dem.
-
-
Sugestões
Clique para ler Isaías 59-62
08 de agosto LAB 586
LIVRES II
Isaías 59-62
No comentário anterior, mencionei sobre o CD do quarteto Ônix. Nele, há uma mensagem escrita pelo pastor Amilcar Groshel Jr, que comenta sobre a pedra ônix, uma pedra nobre: “É mais que emblemático o uso deste composto químico, o dióxido de silício, na Bíblia. Sim, o Ônix esteve presente desde o Éden (Gênesis 2:12), onde presenciou o primeiro sacrifício. Também era parte da estrutura do Santuário erguido por Moisés (Êxodo 25:7), testemunhando inúmeros rituais purificadores. Mas há um destaque no uso desta pedra preciosa: o Ônix foi escolhido por Deus para representar o seu povo na indumentária Sacerdotal (Êxodo 28:9), no processo de expiação, de intercessão e também no louvor erguido ao nosso Grande Deus por nos tornar livres enfim por meio do sacrifício de Cristo Jesus, nosso Glorioso Salvador. Só a Ele toda glória!”
Fiquei refletindo nesse texto que li. O que é uma pedra bruta, no meio do mato, debaixo da terra? Uma pedra preciosa? Pode ser, no caso do ônix. Mas é uma pedra cujo valor não está sendo aproveitado, pois não tem a liberdade de expressar seu valor. Para que possa ter essa liberdade, é trazida para um plano de lapidação, onde é esfregada, polida e, com muito sacrifício e desgaste, passa a fazer os olhos das pessoas brilharem. Note que, nesse processo, estão presentes os elementos: origem, sacrifício, purificação, escolha, representação, valorização, um tipo de elogio ou louvor e, enfim, liberdade.
Encontrei isso na leitura bíblica e em Jesus, afinal o texto de hoje refere-se a Cristo, apesar de estar no Velho Testamento. No Antigo Testamento, existem alguns textos que chamamos de profecias messiânicas. São relatos que, profeticamente, falam de Jesus. Há vários em Isaías. Um deles é o capítulo 62. Um texto que, declaradamente, quando Jesus estava aqui na Terra, Ele o leu, dizendo que falava sobre Ele. Isaías apresenta a Cristo como o servo sofredor: Aquele que sai de sua origem, se submete ao desgaste do sacrifício, por escolha própria, para nos purificar do pecado, sendo nosso representante, que quer nos tornar homens e mulheres livres para louvar Seu nome.
Jesus não é uma joia muito preciosa? Esse servo sofredor se apresenta dizendo que a unção que está sobre Ele é para que anuncie liberdade aos cativos e dê libertação aos prisioneiros que se encontram nas trevas. Sabe quem? Você e eu. A escolha de Deus é nos tirar da condição original de pecado para nos lapidar. Através da purificação do sangue de Jesus, podemos ser representantes da valorização que Deus dá ao ser humano, de torná-lo livre.
Você é uma pedra preciosa para Deus! Aceite Jesus e sinta-se livre!
Valdeci Júnior
Fátima Silva