-
-
Ett Svenskt Bibeln (1917) -
-
1
|Daniel 5:1|
Konung Belsassar gjorde ett stort gästabud för sina tusen stormän och höll dryckeslag med de tusen.
-
2
|Daniel 5:2|
Medan nu Belsassar var under vinets välde, befallde han att man skulle bära fram de kärl av guld och silver, som hans fader Nebukadnessar hade tagit ur templet i Jerusalem; ur dem skulle så konungen och hans stormän, hans gemåler och bihustrur dricka.
-
3
|Daniel 5:3|
Då bar man fram de gyllene kärl som hade blivit tagna ur tempelsalen i Guds hus i Jerusalem; och konungen och hans stormän, hans gemåler och bihustrur drucko ur dem.
-
4
|Daniel 5:4|
Medan de så drucko vin, prisade de sina gudar av guld och silver, av koppar, järn, trä och sten.
-
5
|Daniel 5:5|
Då visade sig i samma stund fingrar såsom av en människohand, vilka mitt emot den stora ljusstaken skrevo på den vitmenade väggen i konungens palats; och konungen såg handen som skrev.
-
6
|Daniel 5:6|
Då vek färgen bort ifrån konungens ansikte, och han uppfylldes av oroliga tankar, så att hans länder skälvde och hans knän slogo emot varandra.
-
7
|Daniel 5:7|
Och konungen ropade med hög röst och befallde att man skulle hämta besvärjarna, kaldéerna ock stjärntydarna. Och konungen lät säga så till de vise i Babel: »Vemhelst som kan läsa denna skrift och meddela mig dess uttydning, han skall bliva klädd i purpur, och den gyllene kedjan skall hängas om hans hals, och han skall bliva den tredje herren i riket.»
-
8
|Daniel 5:8|
Då kommo alla konungens vise tillstädes, men de kunde icke läsa skriften eller säga konungen dess uttydning.
-
9
|Daniel 5:9|
Då blev konung Belsassar ännu mer förskräckt, och färgen vek bort ifrån hans ansikte, och hans stormän stodo bestörta.
-
10
|Daniel 5:10|
Men när konungens och hans stormäns tal kom för konungamodern, begav hon sig till gästabudssalen; där tog hon till orda och sade: »Må du leva evinnerligen, o konung! Låt icke oroliga tankar uppfylla dig, och må färgen icke vika bort ifrån ditt ansikte.
-
-
Sugestões

Clique para ler 2 Samuel 15-17
06 de abril LAB 462
“DEUS É FIEL.” ESTÁ CERTO?
2Samuel 15-17
O texto bíblico proposto para hoje lembrou-me de uma carta que recebi de um questionador de Barra Mansa, RJ. Ele pergunta sobre ser certo ou não dizer que Deus é fiel. Nas entrelinhas de 2Samuel 15-17 é possível ver o relacionamento entre Davi e Deus. Nessa relação, a fidelidade brota de ambas as direções. Pelas lições aprendidas, tal drama pode ajudar a responder ao questionamento do nosso irmão:
“Podemos dizer que Deus é fiel? Não concordo de jeito nenhum com a frase ‘Deus é fiel’, pois nós é que temos de ser fiéis a Ele. Fidelidade não significa subordinação? Para ser fiel não é preciso ser subordinado? Como pode o homem mortal dizer que Ele é fiel? Esta frase não banaliza o conceito correto sobre Deus?”
Será realmente errado dizer que Deus é fiel? Quem diz que Ele é fiel, os homens ou Ele mesmo? O que significa a palavra fidelidade? Do latim “fidelis”, a palavra “fiel” significa literalmente “ser digno de confiança”. No dicionário, fidelidade é “demonstração de zelo”, “lealdade”, “constância nos compromissos assumidos”, etc. E o interessante é que estou usando um dicionário de 2922 páginas, muito completo. É o Dicionário Houaiss da Língua Portuguesa, da Editora Objetiva. Ele usa um texto de quase trezentas palavras para definir a palavra fidelidade. Detalhe: nesse texto não há a palavra subordinação ou qualquer derivado a partir de sua raiz.
Então eu pergunto: esses atributos acima não podem ser atribuídos a Deus? Não podemos dizer que Ele é digno de confiança, zeloso, leal e constante nos compromissos que assume para conosco?
Entretanto, ver a Deus como um ser fiel é uma questão mais profunda que um simples estudo morfológico. Este atributo divino é uma característica ditada pela própria Bíblia e, em alguns casos, a partir da própria narrativa de Deus. Não foi o homem quem inventou o termo que expressa que Deus é fiel. Ele mesmo se revela ao homem como fiel em muitos lugares na Bíblia, por exemplo: Deuteronômio 7:9; Salmo 19:7; 33:4; 145:13; Isaías 41:10; 49:7; 61:8; 1Coríntios 10:13; 2Coríntios 1:18; 1Tessalonicenses 5:24; 2Tessalonicenses 3:3... Enfim, há dezenas de passagens bíblicas que dizem que o Senhor é fiel. Delas, eu destaco a última que encontrei, que diz o seguinte: “Vi o céu aberto, e eis um cavalo branco. O seu cavaleiro se chama fiel e Verdadeiro e julga e peleja com justiça” (Apocalipse 19:11). E esse cavaleiro é Jesus, o Deus Fiel. Não concordar que Deus seja fiel seria antibíblico porque iria contrariar Sua própria revelação. Veja sobre a fidelidade de Deus nos bastidores da história de hoje.
Como Ele é fiel! Amém?!
Valdeci Júnior
Fátima Silva