-
-
Ett Svenskt Bibeln (1917) -
-
1
|Daniel 6:1|
Darejaves fann för gott att sätta över riket ett hundra tjugu satraper, för att sådana skulle finnas överallt i riket.
-
2
|Daniel 6:2|
Och över dem satte han tre furstar, av vilka Daniel var en; inför dessa skulle satraperna avlägga räkenskap, så att konungen icke lede något men.
-
3
|Daniel 6:3|
Men Daniel gjorde sig bemärkt framför de andra furstarna och satraperna, ty en övermåttan hög ande var i honom, och konungen var betänkt på att sätta honom över hela riket.
-
4
|Daniel 6:4|
Då sökte de andra furstarna och satraperna att finna någon sak mot Daniel i det som angick riket. Men de kunde icke finna någon sådan sak eller något som var orätt, eftersom han var trogen i sin tjänst; ingen försummelse och intet orätt var att finna hos honom.
-
5
|Daniel 6:5|
Då sade männen: »Vi lära icke finna någon sak mot denne Daniel, om vi icke till äventyrs kunna finna en sådan i hans gudsdyrkan.»
-
6
|Daniel 6:6|
Därefter skyndade furstarna och satraperna in till konungen och sade till honom så: »Må du leva evinnerligen, konung Darejaves!
-
7
|Daniel 6:7|
Alla rikets furstar, landshövdingarna och satraperna, rådsherrarna och ståthållarna hava rådslagit om att en kunglig förordning borde utfärdas och ett förbud stadgas, av det innehåll att vilken som helst som under trettio dagar vänder sig med bön till någon annan, vare sig gud eller människa, än till dig, o konung, han skall kastas i lejongropen.
-
8
|Daniel 6:8|
Så låt nu, o konung, härom utfärda ett förbud och sätta upp en skrivelse, som efter Mediens och Persiens oryggliga lag icke kan återkallas.»
-
9
|Daniel 6:9|
I överensstämmelse härmed lät då konung Darejaves sätta upp en skrivelse och utfärda ett förbud.
-
10
|Daniel 6:10|
Men så snart Daniel hade fått veta att skrivelsen var uppsatt, gick han in i sitt hus, varest han i sin övre sal hade fönster som voro öppna i riktning mot Jerusalem. Där föll han tre gånger om dagen ned på sina knän och bad och tackade sin Gud, såsom han förut hade plägat göra.
-
-
Sugestões
Clique para ler Mateus 27-28
12 de outubro LAB 651
BREVE JESUS VOLTARÁ
Mateus 24-26
“Sevos de Deus, a trombeta tocai. Breve Jesus voltará. A todo mundo a mensagem levai. Breve Jesus voltará. Breve virá, breve virá...”. Esta mensagem tem sido cantada pelo mais tradicional ministério evangélico de rádio do Brasil, “A Voz da Profecia”, por muitas décadas. Como eu também gostaria de cantá-la para você. Não posso? Posso. A tônica desta nota pode ficar soando na abóbada do seu cérebro numa acústica interminável, se você der ouvidos à leitura de hoje, cuja pauta é “A Volta de Jesus”.
Trata-se de um evento global, real, iminente e de data imprevista (Mateus 24:36). Portanto, torna-se imprescindível, o seu envolvimento com as preocupações que o abarcam. É por isto que a leitura de hoje é tão importante para você, na necessidade do preparo (Mateus 25:1-13), antes que aconteça o selamento do Espírito Santo, e a porta da graça se feche (Mateus 7:22-23; 25:11-12; Apocalipse 7:1-3. As habilidades especiais que o Senhor lhe deu devem ser aplicadas nisto (Mateus 25:14-30).
Em Mateus 24 você pode conhecer os sinais no contexto do mundo religioso precedente à esta segunda vinda de Cristo. O declínio ético (Apocalipse 13) afeta até o “dom de profecia”. E a advertência de Jesus no tocante aos falsos profetas no tempo do fim indica que neste mesmo tempo haveria profetas verdadeiros (Joel 2:28). Mas, nesta confusão religiosa, algo predomina, a fim de que você não termine desorientado (2Timóteo 3:15).
Ainda neste capítulo, veja a descrição do quadro dominante no mundo moral. Compare os versos 38-39 com 1Tessalonicenses 5:2-3 e Daniel 2:32-35. Mas até aí podemos ver esperança. A expressão “e os levou a todos” (verso 39) é, teologicamente, aplicada ao fim do Milênio (Apocalipse 20), quando ocorrerá também o fim da presença do pecado no Universo, com o extermínio total de toda impiedade (Lucas 17:29).
Será por esta ocasião que virá o Reino da Glória. Hoje, vivemos o Reino da Graça, que é uma situação em que estamos já salvos na garantia, mas não ainda livres de nos perdermos novamente (é o que a teologia chama do estágio do ‘já mas não ainda’, quanto à nossa salvação. Mas quando Deus vier (e note que até o Pai participará ativamente da segunda vinda de Cristo, de acordo com Mateus 26:64) seremos glorificados (1Coríntios 15) e viveremos num contexto em que não mais haverá nenhum tipo de degeneração (Mateus 25:31; Daniel 7:27).
Para Jesus, tudo isto era e é tão real a ponto de poder ser sentido na boca (Mateus 26:29). Você também precisa degustar esta realidade. A Santa Ceia, que tomamos na igreja, é o antegozo da volta de Cristo. Viva em comunhão!
Valdeci Júnior
Fátima Silva