-
-
Ett Svenskt Bibeln (1917)
-
-
3
|Daniel 6:3|
Men Daniel gjorde sig bemärkt framför de andra furstarna och satraperna, ty en övermåttan hög ande var i honom, och konungen var betänkt på att sätta honom över hela riket.
-
4
|Daniel 6:4|
Då sökte de andra furstarna och satraperna att finna någon sak mot Daniel i det som angick riket. Men de kunde icke finna någon sådan sak eller något som var orätt, eftersom han var trogen i sin tjänst; ingen försummelse och intet orätt var att finna hos honom.
-
5
|Daniel 6:5|
Då sade männen: »Vi lära icke finna någon sak mot denne Daniel, om vi icke till äventyrs kunna finna en sådan i hans gudsdyrkan.»
-
6
|Daniel 6:6|
Därefter skyndade furstarna och satraperna in till konungen och sade till honom så: »Må du leva evinnerligen, konung Darejaves!
-
7
|Daniel 6:7|
Alla rikets furstar, landshövdingarna och satraperna, rådsherrarna och ståthållarna hava rådslagit om att en kunglig förordning borde utfärdas och ett förbud stadgas, av det innehåll att vilken som helst som under trettio dagar vänder sig med bön till någon annan, vare sig gud eller människa, än till dig, o konung, han skall kastas i lejongropen.
-
8
|Daniel 6:8|
Så låt nu, o konung, härom utfärda ett förbud och sätta upp en skrivelse, som efter Mediens och Persiens oryggliga lag icke kan återkallas.»
-
9
|Daniel 6:9|
I överensstämmelse härmed lät då konung Darejaves sätta upp en skrivelse och utfärda ett förbud.
-
10
|Daniel 6:10|
Men så snart Daniel hade fått veta att skrivelsen var uppsatt, gick han in i sitt hus, varest han i sin övre sal hade fönster som voro öppna i riktning mot Jerusalem. Där föll han tre gånger om dagen ned på sina knän och bad och tackade sin Gud, såsom han förut hade plägat göra.
-
11
|Daniel 6:11|
När männen nu skyndade till, funno de Daniel bedjande och åkallande sin Gud.
-
12
|Daniel 6:12|
Därefter gingo de till konungen och frågade honom angående det kungliga förbudet: »Har du icke låtit sätta upp ett förbud, av det innehåll att vilken som helst som under trettio dagar vänder sig med bön till någon annan, vare sig gud eller människa, än till dig, o konung, han skall kastas i lejongropen?» Konungen svarade och sade: »Jo, och det påbudet står fast efter Mediens och Persiens oryggliga lag.»
-
-
Sugestões
Clique para ler 2 Reis 4-5
22 de abril LAB 478
VOCÊ ACREDITA EM MILAGRES?
2Reis 04-05
Você acredita em milagres? Sim? Então sua porta está aberta para que o Senhor atue no seu coração. Se não acredita, lamento, porque, dessa forma, fica difícil de o Senhor ter uma abertura para entrar na sua vida e operar um milagre. É muito triste perder a oportunidade de ver um milagre acontecer. Quem diz que não acredita em milagres, argumenta que não acredita porque nunca viu um. Só que esse tipo de gente ignora o fato de que o milagre só acontece para quem tem fé. Então, tal tipo de pessoa, na realidade, nunca viu um milagre e nunca o verá.
Certa vez, havia um mineiro de carvão que vivia bêbado. Daí, num belo dia, aquele homem das minas, alcoólatra, se converteu. Foi uma zombaria só. Os amigos dele faziam graça, palhaçada, não acreditaram na conversão dele.
Um dos seus zombadores teve mais coragem que os outros e foi tirar satisfação com ele. Chegou até ele e disse:
- Carlos, você não gostava de vinho? A Bíblia não diz que uma vez Jesus foi numa festa de casamento e lá fez um milagre? E aí, você acredita ou não que, naquele dia, Jesus transformou a água em vinho?
Então, houve um silêncio... Aquele suspense...
Carlos, o ex-bêbado, agora convertido, respondeu:
- Olha, meu amigo, muito mais importante que Jesus ter transformado água em vinho ou não, é a certeza que tenho de que, na minha casa, Ele transformou a cachaça em comida na mesa. Esse é o milagre que conheço.
Talvez você se depare com esse paradoxo nas histórias de hoje. Desde a leitura de ontem até a de amanhã, temos uma sequência de milagres. Se enquanto você estiver lendo, estiver acreditando, é porque Deus já terá feito um milagre no seu coração, vida e mente. Se não, quem está precisando de um milagre é você.
Qual a maior prova de milagres? É poder testemunhar uma transformação de vida. E Deus pode fazer isso na sua vida. Você sabe por que acredito nesses milagres do Deus da leitura de hoje? Devido aos milagres que Ele fez e faz na minha vida. Era isso que o mineiro, ex-bêbado, queria dizer: “Não vi Jesus transformar água em vinho ou transformar cinco pães num banquete para cinco mil... Mas, O vi converter um homem violento, revoltado e vingativo numa pessoa que até seus velhos amigos são obrigados a dizer assim: ‘Só um Deus para conseguir fazer isso’.”
Há pessoas violentas, corruptas, entregues a todo tipo de paixão e vício. Jesus as mudou. Elas acreditam em milagres porque os viram em suas próprias vidas.
Você acredita em milagres?
Valdeci Júnior
Fátima Silva