-
-
Ett Svenskt Bibeln (1917) -
-
3
|Daniel 6:3|
Men Daniel gjorde sig bemärkt framför de andra furstarna och satraperna, ty en övermåttan hög ande var i honom, och konungen var betänkt på att sätta honom över hela riket.
-
4
|Daniel 6:4|
Då sökte de andra furstarna och satraperna att finna någon sak mot Daniel i det som angick riket. Men de kunde icke finna någon sådan sak eller något som var orätt, eftersom han var trogen i sin tjänst; ingen försummelse och intet orätt var att finna hos honom.
-
5
|Daniel 6:5|
Då sade männen: »Vi lära icke finna någon sak mot denne Daniel, om vi icke till äventyrs kunna finna en sådan i hans gudsdyrkan.»
-
6
|Daniel 6:6|
Därefter skyndade furstarna och satraperna in till konungen och sade till honom så: »Må du leva evinnerligen, konung Darejaves!
-
7
|Daniel 6:7|
Alla rikets furstar, landshövdingarna och satraperna, rådsherrarna och ståthållarna hava rådslagit om att en kunglig förordning borde utfärdas och ett förbud stadgas, av det innehåll att vilken som helst som under trettio dagar vänder sig med bön till någon annan, vare sig gud eller människa, än till dig, o konung, han skall kastas i lejongropen.
-
8
|Daniel 6:8|
Så låt nu, o konung, härom utfärda ett förbud och sätta upp en skrivelse, som efter Mediens och Persiens oryggliga lag icke kan återkallas.»
-
9
|Daniel 6:9|
I överensstämmelse härmed lät då konung Darejaves sätta upp en skrivelse och utfärda ett förbud.
-
10
|Daniel 6:10|
Men så snart Daniel hade fått veta att skrivelsen var uppsatt, gick han in i sitt hus, varest han i sin övre sal hade fönster som voro öppna i riktning mot Jerusalem. Där föll han tre gånger om dagen ned på sina knän och bad och tackade sin Gud, såsom han förut hade plägat göra.
-
11
|Daniel 6:11|
När männen nu skyndade till, funno de Daniel bedjande och åkallande sin Gud.
-
12
|Daniel 6:12|
Därefter gingo de till konungen och frågade honom angående det kungliga förbudet: »Har du icke låtit sätta upp ett förbud, av det innehåll att vilken som helst som under trettio dagar vänder sig med bön till någon annan, vare sig gud eller människa, än till dig, o konung, han skall kastas i lejongropen?» Konungen svarade och sade: »Jo, och det påbudet står fast efter Mediens och Persiens oryggliga lag.»
-
-
Sugestões

Clique para ler 1 Crônicas 25-27
08 de maio LAB 494
G12 SIMPLES
1Crônicas 25-27
Hoje, quero convidar você a fazer parte de um G12 que seja menos confuso e controvertido que o sistema criado pelo pastor colombiano César Castellanos Dominguez. Permita-me comentar sobre um enquadramento que é direto de Deus, dentro do qual todo ser humano pode estar, sem burocracia nenhuma, mesmo que não seja visto pelas outras pessoas, mas sendo reconhecido diretamente pelo Senhor. Isso não é uma doutrina, mas apenas uma aplicação e que está relacionada a uma curiosidade que encontrei na leitura de hoje.
Se você der uma olhada em 1Crônicas 25, verá que ele fala das funções dos cantores e dos diferentes tipos de instrumentos que eles tocavam. Cada um tinha sua função bem distribuída e de uma maneira proporcional. Eram 288 cantores - esse total é uma divisão de 12 músicos em cada família. Como eram 24 famílias, 12 vezes 24 dá um total de 288 pessoas para executar a música do templo. Imagine, que lindo esse tanto de gente tocando, cantando, trabalhando no ministério da música!
Você lembra do quanto o número 12 é importante na Bíblia? Existiram as 12 tribos de Israel, os 12 apóstolos, as 12 portas da cidade; há os 12 fundamentos da nova Jerusalém, os 144 mil, que é um quadrado perfeito de 12, e por aí vai. Isso representa algo que Deus separa para usar de canal, de conduto, para conduzir Seu povo até Ele. As 12 tribos de Israel deveriam levar os demais povos do mundo antigo até Jeová. Os 12 espias deveriam levar os israelitas até a nova Canaã. Os 12 apóstolos deveriam levar o mundo do primeiro século até Jesus. As 12 portas da Cidade Santa deverão nos conduzir até o trono de Deus... E aí podemos ver também os 12 e mais 12 e muitos outros 12 músicos no final de 1Crônicas com o objetivo de, através do louvor, também proporcionarem uma aproximação entre os adoradores e Deus. Vemos que, com Deus, não há uma “lotação fechada”. A entrada é franca.
Mas alguém poderia pensar: “Para essa missão, Deus só tem 12 vagas.” Porém, quando Deus forma um grupo de 12, Ele franqueia outro. Quando fecha um grupo de 12, franqueia outro também. E mais 12 e mais 12... Se multiplicarmos isso por 12, teremos 144 mil.
Então, você quer ser um dos 12 de Deus? Que tal pertencer ao grupo dos 144 mil, que vão louvar, também, o Cordeiro de Deus, só que lá no Céu? Enquanto você estiver fazendo a leitura bíblica de hoje, pense nisso e fale sobre isso com Deus. Desde agora, imagine-se fazendo parte desse super coral! Vamos nos encontrar lá?
Valdeci Júnior
Fátima Silva