-
-
Ett Svenskt Bibeln (1917) -
-
8
|Daniel 4:8|
Ja, stort och väldigt var trädet, och så högt att det räckte upp till himmelen och syntes allt intill jordens ända.
-
9
|Daniel 4:9|
Dess lövverk var skönt, och de bar mycken frukt, så att det hade föda åt alla. Markens djur funno skugga därunder, och himmelens fåglar bodde på dess grenar, och allt kött hade sin föda därav.
-
10
|Daniel 4:10|
Vidare såg jag, i den syn jag hade på mitt läger, huru en helig ängel steg ned från himmelen.
-
11
|Daniel 4:11|
Han ropade med hög röst och sade: 'Huggen ned trädet och skären av dess grenar, riven bort dess lövverk och förströn dess frukt, så att djuren som ligga därunder fara sin väg och fåglarna flyga bort ifrån dess grenar.
-
12
|Daniel 4:12|
Dock må stubben med rötterna lämnas kvar i jorden, bunden med kedjor av järn och koppar, bland markens gräs; av himmelens dagg skall han vätas och hava sin lott med djuren bland markens örter.
-
13
|Daniel 4:13|
Hans hjärta skall förvandlas, så att det icke mer är en människas, och ett djurs hjärta skall givas åt honom, och sju tider skola så gå fram över honom.
-
14
|Daniel 4:14|
Så är det förordnat genom änglarnas rådslut, och så är det befallt om denna sak av de heliga, för att de levande skola besinna att den Högste råder över människors riken och giver dem åt vem han vill, ja, upphöjer den lägste bland människor till att härska över dem.'
-
15
|Daniel 4:15|
Sådan var den dröm som jag, konung Nebukadnessar, hade. Och du, Beltesassar, må nu säga uttydningen; ty ingen av de vise i mitt rike kan säga mig uttydningen, men du kan det väl, ty heliga gudars ande är i dig.»
-
16
|Daniel 4:16|
Då stod Daniel, som också hade namnet Beltesassar, en stund häpen, uppfylld av oroliga tankar. Men konungen tog åter till orda och sade: »Beltesassar, låt icke drömmen och vad den betyder förskräcka dig. Beltesassar svarade och sade: »Min herre, o att drömmen gällde dem som hata dig, och dess betydelse dina fiender!
-
17
|Daniel 4:17|
Trädet som du såg, vilket var så stort och väldigt och så högt att det räckte upp till himmelen och syntes över hela jorden,
-
-
Sugestões
Clique para ler 2 João 1-1
20 de Dezembro LAB 720
JOÃO NOS APRESENTA A SALVAÇÃO
1João
Quero destacar alguns versículos de 1João e adicionar-lhes algo mais, sobre a salvação, para ajudar a você, leitor, em seu estudo da Bíblia.
“Se confessarmos os nossos pecados, ele é fiel e justo para perdoar os nossos pecados e nos purificar de toda injustiça (1:9)”. O segundo passo para a salvação é a confissão dos pecados (o primeiro é o arrependimento). Aqui está a descrição teórica de como acontece a salvação anunciada em Efésios 2:8. Mas um relato de como isso acontece na prática pode ser lido em 2Samuel 2:13 e todo o contexto da história do pecado e arrependimento de Davi, em comparação com o Salmo 51. A salvação está ao nosso alcance. Amém!
“Meus filhinhos, escrevo-lhes estas coisas para que vocês não pequem. Se, porém, alguém pecar, temos um intercessor junto ao Pai, Jesus Cristo, o Justo (1João 2:1)”. Para esta palavra “intercessor”, no texto em original grego está a palavra “parakleto”, que quer dizer “ajudador, confortador, consolador, conselheiro, intercessor, mediador ou advogado”. No Novo Testamento, os únicos parakletos são o Espírito Santo, prometido em João 14:16, e Cristo (aqui em João 2:1), junto ao Pai. A igualdade dos dois é atestada pela expressão “allos parakletos” de João 14:16, que quer dizer “um outro igual”. Nesta simples comparação destas duas passagens, vemos toda a Trindade empenhada em salvar-nos. Amém!
“Aquele que diz: ‘Eu o conheço’, mas não obedece aos seus mandamentos, é mentiroso, e a verdade não está nele. Mas, se alguém obedece à sua palavra, nele verdadeiramente o amor a Deus está aperfeiçoado. Desta forma sabemos que estamos nele: aquele que afirma que permanece nele, deve andar como ele andou (1João 2:1)”. A santificação traz como fruto natural a guarda dos mandamentos, num ato de relacionamento (João 14:15). A salvação depende da nossa entrega. Amém!
“Mas quem odeia seu irmão está nas trevas e anda nas trevas; não sabe para onde vai, porque as trevas o cegaram 1João 2:11)”. Uma vez salvo, não está para sempre salvo. Note que, para João chamar alguém de “filho”, é porque tratava-se de alguém que já era salvo (compare com 2:12; 3:10; 1Coríntios 10:11-12; Hebreus 3:13-14 e 10:26-27). Precisamos que Deus nos mantenha, para sempre, salvos. Amém!
“Sabemos também que o Filho de Deus veio e nos deu entendimento, para que conheçamos aquele que é o Verdadeiro. E nós estamos naquele que é o Verdadeiro, em seu Filho Jesus Cristo. Este é o verdadeiro Deus e a vida eterna (1João 5:20)”. É possível conhecer a Deus através da pessoa de Jesus. Ele é a revelação da divindade. A fonte da nossa salvação. Conhecendo-O, somos salvos. Amém!
Valdeci Júnior
Fátima Silva