-
-
Ett Svenskt Bibeln (1917) -
-
6
|Ester 7:6|
Ester sade: »En hätsk och illvillig man är det: den onde Haman där.» Då blev Haman förskräckt för konungen och drottningen.
-
7
|Ester 7:7|
Och konungen stod upp i vrede och lämnade gästabudet och gick ut i palatsets trädgård; men Haman trädde fram för att bedja drottning Ester om sitt liv, ty han såg, att konungen hade beslutit hans ofärd.
-
8
|Ester 7:8|
När konungen därefter kom tillbaka till gästabudssalen från palatsets trädgård, hade Haman sjunkit ned mot den soffa, där Ester satt; då sade konungen: »Vill han ock öva våld mot drottningen, härinne i min närvaro?» Knappt hade detta ord gått över konungens läppar, förrän man höljde över Hamans ansikte.
-
9
|Ester 7:9|
Och Harebona, en av hovmännen hos konungen, sade: »Vid Hamans hus står redan en påle, femtio alnar hög, som Haman låtit resa upp för Mordokai, vilkens ord en gång var konungen till sådant gagn.» Då sade konungen: »Hängen upp honom på den.»
-
10
|Ester 7:10|
Så hängde de upp Haman på den påle, som han hade låtit sätta upp för Mordokai. Sedan lade sig konungens vrede.
-
1
|Ester 8:1|
Samma dag gav konung Ahasveros åt drottning Ester Hamans, judarnas oväns, hus. Och Mordokai fick tillträde till konungen, ty Ester hade nu omtalat, vad han var för henne.
-
2
|Ester 8:2|
Och konungen tog av sig ringen, som han hade låtit taga ifrån Haman, och gav den åt Mordokai. Och Ester satte Mordokai över Hamans hus.
-
3
|Ester 8:3|
Och Ester talade ytterligare inför konungen, i det att hon föll ned för hans fötter; hon bönföll honom gråtande, att han skulle avvända agagiten Hamans onda råd och det anslag, som denne hade förehaft mot judarna.
-
4
|Ester 8:4|
Då räckte konungen ut den gyllene spiran mot Ester; och Ester stod upp och trädde fram inför konungen
-
5
|Ester 8:5|
och sade: »Om det så täckes konungen, och om jag har funnit nåd inför honom, och det synes konungen vara riktigt och jag är honom till behag, så må en skrivelse utfärdas för att återkalla de brev, som innehöllo agagiten Hamans, Hammedatas sons, anslag, och som han skrev för att förgöra judarna i alla konungens hövdingdömen.
-
-
Sugestões
Clique para ler 1 Coríntios 14-16
24 de novembro LAB 694
DONS
1Coríntios 11-13
Os dons são habilidades especiais dadas por Deus aos membros do corpo de Cristo. Apresento aqui, um resumo sobre alguns dos principais dons.
Profecia - Receber e comunicar alguma mensagem imediata de Deus ao seu povo através de um pronunciamento divinamente ungido.
Serviço - Identificar as necessidades não atendidas relacionadas com uma tarefa relacionada com a obra de Deus e fazer uso dos recursos disponíveis para atender a estas necessidades e alcançar os alvos desejados.
Ensino - Comunicar informações relevantes para a saúde e o ministério do corpo de Cristo e para seus membros de tal maneira que outros aprendam.
Exortação - Ministrar palavras de conforto, consolação, encorajamento e orientação a outros membros do Corpo de Cristo de tal maneira que eles se sintam ajudados e curados.
Dádivas -Contribuir com recursos materiais para a obra do Senhor com liberalidade e contentamento.
Liderança - Estabelecer alvos para o futuro em harmonia com os propósitos de Deus e comunicar estes alvos a outras pessoas de modo que eles voluntariamente e harmoniosamente trabalhem juntos para o cumprimento destes alvos para a glória de Deus.
Misericórdia - Sentir genuína empatia e compaixão por indivíduos, tanto cristãos como não-cristãos, que sofrem graves problemas emocionais, mentais ou físicos e traduzir esta compaixão em atos feitos com alegria que reflitam o amor de Cristo e aliviem o sofrimento.
Sabedoria (ciência) - Receber uma iluminação quanto a como um dado conhecimento pode ser aplicado a uma necessidade específica que esteja surgindo dentro do Corpo de Cristo.
Conhecimento - Descobrir, acumular, analisar e clarificar informações e idéias que sejam pertinentes ao crescimento e bem-estar do Corpo de Cristo.
Fé - Discernir com extraordinária confiança a vontade e os propósitos de Deus para o futuro de Sua obra.
Cura - Servir como intermediários humanos através dos quais Deus se agrade de curar doenças e restaurar a saúde à parte ou em complemento ao uso de meios naturais.
Milagres - Servir como intermediários humanos através dos quais Deus se agrade de realizar poderosos atos que são percebidos pelos observadores como tendo alterado o curso normal da natureza.
Línguas - Receber e comunicar uma mensagem de Deus a Seu povo numa linguagem nunca dantes aprendida.
Interpretação - Tornar conhecido na linguagem comumente falada a mensagem daquele que fala em línguas.
E vários outros... Uma pessoa pode receber um ou mais dons; vai depender da decisão do Espírito Santo: “Mas um só e o mesmo Espírito realiza todas estas coisas, distribuindo-as, como lhe apraz, a cada um, individualmente”. 1 Coríntios 12:11. Porém, o cristão não deve se preocupar com a quantidade dos dons, mas sim em desenvolver aquele (s) que tem.
Valdeci Júnior
Fátima Silva