-
-
Ett Svenskt Bibeln (1917) -
-
19
|Ester 9:19|
Därför fira judarna på landsbygden, de som bo i landsortsstäderna, den fjortonde dagen i månaden Adar såsom en glädje-, gästabuds- och högtidsdag, på vilken de sända gåvor till varandra av den mat de hava tillagat.
-
20
|Ester 9:20|
Och Mordokai tecknade upp dessa händelser och sände skrivelser till alla judar i konung Ahasveros' hövdingdömen, både nära och fjärran,
-
21
|Ester 9:21|
och stadgade såsom lag för dem, att de alltid, år efter år, skulle fira den fjortonde och den femtonde dagen i månaden Adar,
-
22
|Ester 9:22|
eftersom det var på dessa dagar som judarna hade fått ro för sina fiender, och eftersom i denna månad deras bedrövelse hade blivit förvandlad till glädje och deras sorg till högtid. Därför skulle de fira dessa dagar såsom gästabuds- och glädjedagar, på vilka de skulle sända gåvor till varandra av den mat de hade tillagat, så ock skänker till de fattiga.
-
23
|Ester 9:23|
Och judarna antogo såsom sed, vad de nu hade begynt att göra, det varom Mordokai hade skrivit till dem --
-
24
|Ester 9:24|
detta eftersom agagiten Haman, Hammedatas son, alla judars ovän, hade förehaft sitt anslag mot judarna till att förgöra dem och hade kastat
pur , det ärlott , till att plötsligt överfalla och förgöra dem;
-
25
|Ester 9:25|
varemot konungen, när han hade fått veta detta, hade givit befallning och utfärdat en skrivelse om att det onda anslag, som denne hade förehaft mot judarna, skulle vända tillbaka på hans eget huvud, så att han själv och hans söner hade blivit upphängda på pålen.
-
26
|Ester 9:26|
Fördenskull blevo dessa dagar kallade
purim efter ordetpur ; och fördenskull, i anledning av allt som stod i detta brev, och vad de själva härav hade sett, och vad som hade vederfarits dem,
-
27
|Ester 9:27|
stadgade judarna och antogo såsom orygglig sed för sig och sina efterkommande och för alla, som slöto sig till dem, att alltid, år efter år, fira dessa båda dagar, efter föreskriften om dem och på den för dem bestämda tiden,
-
28
|Ester 9:28|
och att dessa dagar skulle ihågkommas och firas i alla tider, i var släkt, i vart hövdingdöme och i var stad, så att dessa purimsdagar oryggligt skulle hållas bland judarna och deras åminnelse icke upphöra bland deras efterkommande.
-
-
Sugestões
Clique para ler Isaías 56-58
07 de agosto LAB 585
LIVRES I
Isaías 56-58
Oprimido e desejando um livramento. Era assim que eu estava me sentindo numa tarde de domingo, há alguns dias. Meu peito apertava, estava triste. Foi quando recebi um CD que eu nunca vira antes: “Livres”. Fiquei olhando sua capa: quatro homens vestidos de jeans e camisas soltas, bem à vontade, num gramado bem gostoso, sob um céu limpo, azul anil. Então pensei: “essa foto realmente lembra liberdade.”
Resolvi abrir o CD. Vi o encarte. Uma arte limpa, clean. Cada uma das fotos passava para mim uma visão de liberdade. Li o texto do encarte, que falou ao meu coração desejoso de se ver livre. Você gosta de ser livre? Então, eu já estava convencido a ouvir o CD. E olha que sou crítico! Coloquei a primeira música e gostei. Ela me fez lembrar que Deus irá comigo. A terceira lembrou-me da liberdade que eu tinha quando era criança, ótima. Fui ficando cada vez mais boquiaberto. Cada música era melhor que a outra: todas girando em torno do tema do CD, o nome da segunda música desse CD “Livres”. Mas não fiquei tão impressionado pela beleza das músicas. Os cantores cantam muito, o que mais me chamou a atenção não foi a bela técnica vocal deles. O que me encantou foi o sentimento que a soma de tudo produziu em mim: a arte, instrumentalidade, linguagem, visual, letras, musicalidade, tudo, a soma de tudo só me trouxe um tipo de sentimento: sou livre em Jesus! Amém! Quando terminei de ouvi-lo, estava com a alma lavada. Uma bênção. Realmente Deus quer nos ver livres.
Você deve estar se perguntando que CD é esse. É quarteto Ônix, de Novo Hamburgo, RS (Fone: 51-3066-3499, 8120-2806; e-mail: betinhoonix@gmail.com). O CD inteiro é um louvorzão no pleno sentido da palavra. Muito bom! E falando em palavra, a palavra “livres” é a mesma que poderíamos dizer ser a palavra-chave da leitura bíblica de hoje. A Bíblia nos apresenta esta vontade de Deus: ver-nos livres.
Quer ver só? Isaías 56 mostra que a salvação que o Senhor oferece é de uma liberdade tão grande, que não é só para um povo em particular. É para todo tipo de gente, de todas as nações. Esta consolação para os contritos continua no capítulo 57 e a leitura bíblica de hoje culmina com Isaías 58, onde é mostrado o sentido do verdadeiro jejum. Na realidade, é o sentido da verdadeira religião, que em um verso pode ser resumido assim: “desatar as cordas do jugo e por em liberdade o os oprimidos.” Tudo na leitura de hoje, na Bíblia, no plano de Deus, combina para vestir-nos com uma palavra: livres!
Valdeci Júnior
Fátima Silva