-
-
Ett Svenskt Bibeln (1917) -
-
19
|Ester 9:19|
Därför fira judarna på landsbygden, de som bo i landsortsstäderna, den fjortonde dagen i månaden Adar såsom en glädje-, gästabuds- och högtidsdag, på vilken de sända gåvor till varandra av den mat de hava tillagat.
-
20
|Ester 9:20|
Och Mordokai tecknade upp dessa händelser och sände skrivelser till alla judar i konung Ahasveros' hövdingdömen, både nära och fjärran,
-
21
|Ester 9:21|
och stadgade såsom lag för dem, att de alltid, år efter år, skulle fira den fjortonde och den femtonde dagen i månaden Adar,
-
22
|Ester 9:22|
eftersom det var på dessa dagar som judarna hade fått ro för sina fiender, och eftersom i denna månad deras bedrövelse hade blivit förvandlad till glädje och deras sorg till högtid. Därför skulle de fira dessa dagar såsom gästabuds- och glädjedagar, på vilka de skulle sända gåvor till varandra av den mat de hade tillagat, så ock skänker till de fattiga.
-
23
|Ester 9:23|
Och judarna antogo såsom sed, vad de nu hade begynt att göra, det varom Mordokai hade skrivit till dem --
-
24
|Ester 9:24|
detta eftersom agagiten Haman, Hammedatas son, alla judars ovän, hade förehaft sitt anslag mot judarna till att förgöra dem och hade kastat
pur , det ärlott , till att plötsligt överfalla och förgöra dem;
-
25
|Ester 9:25|
varemot konungen, när han hade fått veta detta, hade givit befallning och utfärdat en skrivelse om att det onda anslag, som denne hade förehaft mot judarna, skulle vända tillbaka på hans eget huvud, så att han själv och hans söner hade blivit upphängda på pålen.
-
26
|Ester 9:26|
Fördenskull blevo dessa dagar kallade
purim efter ordetpur ; och fördenskull, i anledning av allt som stod i detta brev, och vad de själva härav hade sett, och vad som hade vederfarits dem,
-
27
|Ester 9:27|
stadgade judarna och antogo såsom orygglig sed för sig och sina efterkommande och för alla, som slöto sig till dem, att alltid, år efter år, fira dessa båda dagar, efter föreskriften om dem och på den för dem bestämda tiden,
-
28
|Ester 9:28|
och att dessa dagar skulle ihågkommas och firas i alla tider, i var släkt, i vart hövdingdöme och i var stad, så att dessa purimsdagar oryggligt skulle hållas bland judarna och deras åminnelse icke upphöra bland deras efterkommande.
-
-
Sugestões
Clique para ler 2 Reis 1-3
21 de abril LAB 477
QUER RESPEITO?
2Reis 02-03
Você quer ser uma pessoa respeitada? Então, quero lhe apresentar algo muito interessante que descobri na leitura bíblica de hoje. Existe um verso bíblico memorável, que muitos cristãos gostam de falar de cor: “Tenham fé no Senhor, o seu Deus, e vocês serão sustentados; tenham fé nos profetas do Senhor, e terão a vitória.” Você sabe onde está escrito esse verso? Imagino que você deve estar pensando: “Na leitura de hoje!” Se sim, quero dizer que sua resposta está redondamente errada! Está em 2Crônicas 20:20, mais de 70 páginas à frente da nossa leitura atual. Só o leremos no dia 15 de maio.
“Ué, pastor,” - você deve estar pensando - “mas por que, então, ler esse texto hoje?”
É o seguinte: o rei Josafá, que foi um rei muito respeitado, do reino de Judá, que ficava ao sul da Palestina, sempre é lembrado por causa desse verso, que são as palavras dele, quando ganhou a guerra contra os moabitas, amonitas e meunitas, usando a estratégia do louvor (ver 2Crônicas 20). Muitos só se lembram de Josafá ali, porque ele acreditou em um homem que profetizou naquele dia.
Perceba que Josafá também apareceu na leitura de ontem, quando subiu do sul para o norte para ajudar o rei Acabe a lutar numa guerra. Na leitura de hoje, mais uma vez, vemos Josafá subindo para ajudar o rei do Norte, o rei de Israel. Só que o rei, agora, era o filho de Acabe, Jorão. Em 2Reis 2 e 3, o rei Josafá aparece numa guerra, também, contra os moabitas. Mas o interessante é que do mesmo jeito que em 2Crônicas 20 fala que Josafá deu ouvidos a um profeta de Deus, no final de 1Reis, fala que quando Acabe queria guerrear contra Ramote-Gileade, Josafá fez questão de que antes consultasse um profeta do Senhor. Novamente, da mesma forma, em 2Reis 3:11, Josafá faz a célebre pergunta: “Será que não há aqui um profeta do Senhor para que possamos consultar o Senhor por meio dele?”
Grande Josafá! Esse personagem deveria ser mais lembrado, explorado, estudado, porque ele é um exemplo para nós. Embora não sendo tão lembrado, veja o que Eliseu falou ao perverso Jorão sobre Josafá: Jorão, eu juro, “pelo nome do Senhor, que se não fosse por respeito a Josafá, rei de Judá”... Não continuarei lendo. Esse é o destaque. Josafá foi alguém muito respeitado porque sempre procurou pautar sua vida, seguindo os conselhos dos profetas. Você quer ser alguém respeitado? Leia sobre esses grandes profetas. Josafá tem uma biografia muito bonita na Bíblia.
E esse é o mesmo respeito que Deus quer dar para você.
Valdeci Júnior
Fátima Silva