-
-
Ett Svenskt Bibeln (1917) -
-
19
|Ester 9:19|
Därför fira judarna på landsbygden, de som bo i landsortsstäderna, den fjortonde dagen i månaden Adar såsom en glädje-, gästabuds- och högtidsdag, på vilken de sända gåvor till varandra av den mat de hava tillagat.
-
20
|Ester 9:20|
Och Mordokai tecknade upp dessa händelser och sände skrivelser till alla judar i konung Ahasveros' hövdingdömen, både nära och fjärran,
-
21
|Ester 9:21|
och stadgade såsom lag för dem, att de alltid, år efter år, skulle fira den fjortonde och den femtonde dagen i månaden Adar,
-
22
|Ester 9:22|
eftersom det var på dessa dagar som judarna hade fått ro för sina fiender, och eftersom i denna månad deras bedrövelse hade blivit förvandlad till glädje och deras sorg till högtid. Därför skulle de fira dessa dagar såsom gästabuds- och glädjedagar, på vilka de skulle sända gåvor till varandra av den mat de hade tillagat, så ock skänker till de fattiga.
-
23
|Ester 9:23|
Och judarna antogo såsom sed, vad de nu hade begynt att göra, det varom Mordokai hade skrivit till dem --
-
24
|Ester 9:24|
detta eftersom agagiten Haman, Hammedatas son, alla judars ovän, hade förehaft sitt anslag mot judarna till att förgöra dem och hade kastat
pur , det ärlott , till att plötsligt överfalla och förgöra dem;
-
25
|Ester 9:25|
varemot konungen, när han hade fått veta detta, hade givit befallning och utfärdat en skrivelse om att det onda anslag, som denne hade förehaft mot judarna, skulle vända tillbaka på hans eget huvud, så att han själv och hans söner hade blivit upphängda på pålen.
-
26
|Ester 9:26|
Fördenskull blevo dessa dagar kallade
purim efter ordetpur ; och fördenskull, i anledning av allt som stod i detta brev, och vad de själva härav hade sett, och vad som hade vederfarits dem,
-
27
|Ester 9:27|
stadgade judarna och antogo såsom orygglig sed för sig och sina efterkommande och för alla, som slöto sig till dem, att alltid, år efter år, fira dessa båda dagar, efter föreskriften om dem och på den för dem bestämda tiden,
-
28
|Ester 9:28|
och att dessa dagar skulle ihågkommas och firas i alla tider, i var släkt, i vart hövdingdöme och i var stad, så att dessa purimsdagar oryggligt skulle hållas bland judarna och deras åminnelse icke upphöra bland deras efterkommande.
-
-
Sugestões

Clique para ler Lamentações 1-5
27 de agosto LAB 605
RÉ_LAMENTAÇÕES
Lamentações
Se você acha que já conseguiu escapar-se do Jeremias, está enganado. Só porque ontem você terminou a leitura do livro de Jeremias? Hoje, devemos começar a ler o livro de Lamentações que, também, foi escrito por ele. Portanto, continuamos nos braços do profeta Jeremias. E, pelas barbas do profeta, por favor, não deixe de fazer sua leitura. De qualquer forma, a oportunidade de assentar-se aos pés do grande Jeremias para dele aprender termina, realmente, hoje. Porque a leitura proposta para hoje é o livro inteiro, de Lamentações. Mas não se assuste, porque o livro é pequeno. Tem apenas cinco capítulos pequenos. Então, não precisa lamentar. É só ler.
E, falando em lamentação, você tem tido uma vida de lamentações? Porque, no plano de leitura bíblica, as lamentações de Jeremias ficam limitadas a apenas um dia, mas uma vida inteira de lamentações, é bravo. Quando assumimos o perfil de influenciador macambúzio, sorumbático, com a síndrome de sentir-se jururu o tempo todo, essa influencia fede na vida das pessoas ao nosso redor. Acontece um fluir negativo que vai até aqueles a quem influenciamos, e depois retorna para nós mesmos. E vamos todos ficando cada vez mais em pior situação. Coisa triste de ser ouvida é lamentação.
Como tem sido sua vida? Tem lamentado muito? Aí você pode ré_lamentar: “Ah, mas não tem como, se há tantas razões para lamentar, como não vou lamentar?”. E diante disso, aqui vão dois conselhos.
1) Lamente. Deus nos ama tanto, que dispõe-se a ouvir até as nossas lamentações. Quando ninguém mais está a agüentar, Ele está disposto. Então, pegue o livro de Jeremias, e leia-o em voz alta, como se fosse a sua oração. Ao falar assim com Deus, aplique o texto à sua vida. Desabafe-se. Deite-se no divã do Senhor, e Ele vai lavar sua alma. Ou seja, se tiver que lamentar-se de qualquer coisa, lamente-se para Deus. Ele é o verdadeiro amigo, que pode realmente ouvir-lhe. Lamente só para Ele.
2) Não lamente. Se você colocar a dica acima em prática, conseguirá então perceber que a vida não é tão dramática assim. Você vai cair na real: “Uau! acho que eu até exagerei, agora!”. E vai começar a perceber que na sua vida tem muito mais coisas boas do que ruins. O problema é que tendemos a ficar focados apenas nas coisas ruins. Você está respirando? Onde você pode fabricar ou comprar um sistema respiratório? Você está conseguindo ler este texto? Que benção! Há tantas outras bênçãos a ser contadas!
Não seja conhecido como um lamentador. Lamentar é ré_lamentar. É um atraso de vida. Não precisa lamentar, basta ler o livro de Lamentações.
Valdeci Júnior
Fátima Silva