-
-
Ett Svenskt Bibeln (1917) -
-
6
|Ester 3:6|
Men det syntes honom för ringa att bära hand allenast på Mordokai, sedan man berättat för honom av vilket folk Mordokai var, utan Haman sökte tillfälle att utrota alla judar som funnos i Ahasveros' hela rike, därför att de voro Mordokais landsmän.
-
7
|Ester 3:7|
I första månaden, det är månaden Nisan, i Ahasveros' tolfte regeringsår, kastades
pur , det ärlott , inför Haman om var särskild dag och var särskild månad intill tolfte månaden, det är månaden Adar.
-
8
|Ester 3:8|
Och Haman sade till konung Ahasveros: »Här finnes ett folk som bor kringspritt och förstrött bland de andra folken i ditt rikes alla hövdingdömen. Deras lagar äro olika alla andra folks, och de göra icke efter konungens lagar; därför är det icke konungen värdigt att låta dem vara.
-
9
|Ester 3:9|
Om det så täckes konungen, må fördenskull en skrivelse utfärdas, att man skall förgöra dem. Tio tusen talenter silver skall jag då kunna väga upp åt tjänstemännen till att läggas in i konungens skattkamrar.»
-
10
|Ester 3:10|
Då tog konungen ringen av sin hand och gav den åt agagiten Haman, Hammedatas son, judarnas ovän.
-
11
|Ester 3:11|
Därefter sade konungen till Haman: »Silvret vare dig skänkt, och med folket må du göra såsom du finner för gott.»
-
12
|Ester 3:12|
Så blevo då konungens sekreterare tillkallade på trettonde dagen i första månaden, och en skrivelse, alldeles sådan som Haman ville, utfärdades till konungens satraper och till ståthållarna över de särskilda hövdingdömena och till furstarna över de särskilda folken, till vart hövdingdöme med dess skrift och till vart folk på dess tungomål. I konung Ahasveros' namn utfärdades skrivelsen, och den beseglades med konungens ring.
-
13
|Ester 3:13|
Sedan kringsändes med ilbud brev till alla konungens hövdingdömen, att man skulle utrota, dräpa och förgöra judarna, både unga och gamla, både barn och kvinnor, alla på en och samma dag, nämligen på trettonde dagen i tolfte månaden, det är månaden Adar, varvid ock deras ägodelar såsom byte skulle givas till plundring.
-
14
|Ester 3:14|
I skrivelsen stod att i vart särskilt hövdingdöme ett påbud, öppet för alla folk, skulle utfärdas, som innehöll att de skulle vara redo den dagen.
-
15
|Ester 3:15|
Och på grund av konungens befallning drogo ilbuden med hast åstad, så snart påbudet hade blivit utfärdat i Susans borg. Men konungen och Haman satte sig ned till att dricka, under det att bestörtning rådde i staden Susan.
-
-
Sugestões
Clique para ler Jó 1-2
01 de junho LAB 518
HERANÇA FAMILIAR
JÓ 01-02
Como está sua família? Ela é importante para você? Ou seu emprego e sua prosperidade são mais importantes? Quando você está passando por dificuldades, sua família ainda continua sendo prioridade? Bem, você conhece a história de Jó, não conhece? E quando pensamos nesse personagem, automaticamente pensamos em sofrimento, porque ele foi alguém que sofreu muito.
Mas dê uma olhadinha no começo do livro de Jó e veja o quanto ele era próspero, antes que a calamidade batesse na sua porta. Paul T. Gibbs, em seu livro, diz: “Na parte norte da península arábica, a leste do rio Jordão e do Mar Morto, na terra de Edom, vive este homem de Uz. Com um grande séquito de servos que levam fardos em tempo de paz e armas em tempo de guerra, com sete mil carneiros que fornecem lã, carne e leite, com três mil camelos que carregam mercadorias para os mercados mundiais, com cinco mil juntas de bois que aram vastas áreas até o limiar do deserto, onde mesmo em nossos dias pululam fazendas e cidades – em meio a tanta abundância, Jó criou sua família de sete filhos e três filhas. Até que sobreviesse o revés, a existência de Jó foi suave.
“A vida de Jó tem sido um êxito no mais rigoroso sentido. Antes que a desgraça o alcançasse, a aprovação divina derramava luz e calor sobre sua vida. Aqueles foram dias de júbilo. ...Em harmonia com sua vida abençoada e as crenças tradicionais, ele antecipava uma velhice tranquila e uma morte pacífica” (Job and the Mysteries of Wisdom, págs. 12-13).
Esse texto resume bem sobre como era a vida do patriarca. Mas em Jó 1:4-5, ele demonstra reconhecer que a vida tem seus perigos e que as pessoas têm suas fraquezas. Percebemos que ele mesmo administrava sua riqueza. Ele se preocupava com seus filhos. Como um pai sábio, orava a Deus para que o nível de vida que possuíam não colocasse em risco a experiência religiosa deles. “Em meio das festividades de seus filhos, ele tremia cuidando que os filhos não desagradassem a Deus. Como sacerdote fiel do lar, oferecia sacrifícios individualmente para eles. Sabia do caráter ofensivo do pecado, e o pensamento de que seus filhos pudessem esquecer das reivindicações divinas, levou-o a Deus como intercessor em favor deles” (Comentário Bíblico SDABC, vol. 3, pág. 1140).
Atualmente, ainda existem filhos de pais ricos que recebem por herança a riqueza, mas não a piedade. Esta característica não tem como ser herdada, pois é proveniente do relacionamento pessoal com Deus. Mas como proteger a família dos perigos da abastança?
Ore a Deus e deixe a melhor herança!
Valdeci Júnior
Fátima Silva