-
-
Ett Svenskt Bibeln (1917) -
-
6
|Ester 3:6|
Men det syntes honom för ringa att bära hand allenast på Mordokai, sedan man berättat för honom av vilket folk Mordokai var, utan Haman sökte tillfälle att utrota alla judar som funnos i Ahasveros' hela rike, därför att de voro Mordokais landsmän.
-
7
|Ester 3:7|
I första månaden, det är månaden Nisan, i Ahasveros' tolfte regeringsår, kastades
pur , det ärlott , inför Haman om var särskild dag och var särskild månad intill tolfte månaden, det är månaden Adar.
-
8
|Ester 3:8|
Och Haman sade till konung Ahasveros: »Här finnes ett folk som bor kringspritt och förstrött bland de andra folken i ditt rikes alla hövdingdömen. Deras lagar äro olika alla andra folks, och de göra icke efter konungens lagar; därför är det icke konungen värdigt att låta dem vara.
-
9
|Ester 3:9|
Om det så täckes konungen, må fördenskull en skrivelse utfärdas, att man skall förgöra dem. Tio tusen talenter silver skall jag då kunna väga upp åt tjänstemännen till att läggas in i konungens skattkamrar.»
-
10
|Ester 3:10|
Då tog konungen ringen av sin hand och gav den åt agagiten Haman, Hammedatas son, judarnas ovän.
-
11
|Ester 3:11|
Därefter sade konungen till Haman: »Silvret vare dig skänkt, och med folket må du göra såsom du finner för gott.»
-
12
|Ester 3:12|
Så blevo då konungens sekreterare tillkallade på trettonde dagen i första månaden, och en skrivelse, alldeles sådan som Haman ville, utfärdades till konungens satraper och till ståthållarna över de särskilda hövdingdömena och till furstarna över de särskilda folken, till vart hövdingdöme med dess skrift och till vart folk på dess tungomål. I konung Ahasveros' namn utfärdades skrivelsen, och den beseglades med konungens ring.
-
13
|Ester 3:13|
Sedan kringsändes med ilbud brev till alla konungens hövdingdömen, att man skulle utrota, dräpa och förgöra judarna, både unga och gamla, både barn och kvinnor, alla på en och samma dag, nämligen på trettonde dagen i tolfte månaden, det är månaden Adar, varvid ock deras ägodelar såsom byte skulle givas till plundring.
-
14
|Ester 3:14|
I skrivelsen stod att i vart särskilt hövdingdöme ett påbud, öppet för alla folk, skulle utfärdas, som innehöll att de skulle vara redo den dagen.
-
15
|Ester 3:15|
Och på grund av konungens befallning drogo ilbuden med hast åstad, så snart påbudet hade blivit utfärdat i Susans borg. Men konungen och Haman satte sig ned till att dricka, under det att bestörtning rådde i staden Susan.
-
-
Sugestões
Clique para ler Jó 15-17
06 de junho LAB 523
DESESPERANÇADOS
JÓ 15-17
TV Novo Tempo, o canal da esperança. Rádio Novo Tempo, a voz da esperança. Rede Novo Tempo de Comunicação, transmitindo esperança. Www.esperanca.com.br , o site da esperança. Sinais de Esperança, o livro da esperança. Viva com Esperança, nome do projeto do impacto esperança. Lares de esperança, iniciativa missionária cristã. Futuro com esperança. Esperança, esperança, esperança... Você já ouviu falar?
A pregação do evangelho fala muito sobre esperança? Mas ainda assim, existe muita gente que não a tem. É um tremendo desafio. As pessoas que não conhecem a verdadeira esperança se julgam sábias em ter uma conscientização de que nunca se deve privar alguém da esperança, pois pode ser tudo que resta a tal pessoa. E aí vem aquele equivocado provérbio popular: “A esperança é a última que morre.” Engano. Para muita gente, a esperança já morreu faz tempo. Tem muita gente que, apesar de viver num contexto onde poderia receber esperança, vive sem ela.
Na leitura de hoje, conheça um homem desesperançado. Quer conhecê-lo falhando em ter ou, talvez, expressar ou apresentar esperança? “Foram-se os meus dias, os meus planos fracassaram, como também os desejos do meu coração. Andam querendo tornar a noite em dia; ante a aproximação das trevas dizem: ‘Vem chegando a luz’. Ora, se o único lar pelo qual espero é a sepultura, se estendo a minha cama nas trevas, se digo à corrupção mortal: Você é o meu pai, e se aos vermes digo: Vocês são minha mãe e minha irmã, onde está então minha esperança? Quem poderá ver alguma esperança para mim? Descerá ela às portas da sepultura? Desceremos juntos ao pó?” E assim é o clamor de quem está sofrendo.
Esse tem sido o bramido de muitas criaturas de Deus espalhadas por aí. Vagantes que apenas respiram e perambulam pra lá e prá cá, sem esperança, no mundo. A pessoa levanta-se pela manhã, toma seu desjejum e sai para a correria do dia. Trabalha, ganha dinheiro, se larga na cama e dorme até o próximo dia. Para quê? Pra comprar, comprar e comprar, sendo que amanhã vai morrer. É uma luta intensa, para daqui a 80 anos já ter deixado de existir. Mas daqui a cem anos, nenhum de nós que fazemos a máquina mover estará aqui. Seremos totalmente substituídos. Então, de que vale a pena viver? Esse é o fantasma que persegue uma pessoa que não sabe de onde veio, nem para onde vai, como evolucionistas, ateístas, etc. Gente sem esperança. O pior é que um filho de Deus também pode ser tentado. Jó sofreu com essa tentação.
Se você foi ou está sendo tentado, não pare! A esperança pode reaparecer.
Valdeci Júnior
Fátima Silva